19.8 C
bryssel
Tisdag, maj 14, 2024
UtbildningMiljontals hamnar på efterkälken, hur stänger vi den växande utbildningsklyftan?

Miljontals hamnar på efterkälken, hur stänger vi den växande utbildningsklyftan?

ANSVARSFRISKRIVNING: Information och åsikter som återges i artiklarna är de som anger dem och det är deras eget ansvar. Publicering i The European Times innebär inte automatiskt stöd för åsikten, utan rätten att uttrycka den.

ANSVARSFRISKRIVNING ÖVERSÄTTNINGAR: Alla artiklar på denna webbplats publiceras på engelska. De översatta versionerna görs genom en automatiserad process som kallas neurala översättningar. Om du är osäker, se alltid den ursprungliga artikeln. Tack för att du förstår.

Newsdesk
Newsdeskhttps://europeantimes.news
The European Times News syftar till att täcka nyheter som är viktiga för att öka medvetenheten hos medborgare runt om i det geografiska Europa.

Covid-19-pandemin har haft en förödande effekt på utbildningen och blottat en kris som redan väckte stor oro långt innan viruset spreds. Robert Jenkins, utbildningsdirektör vid FN:s barnfond, UNICEF, efterlyser en omvandling av lärandet, mitt i varningar om att det nuvarande systemet sviker miljontals människor.

Ursprungligen publicerad av FN-nyheter

Mr Jenkins pratade med Conor Lennon från UN News inför årets Internationella utbildningsdagen, markerad den 24 januari. Han började med att beskriva några av effekterna som pandemin hade på studenter över hela världen.

Robert Jenkins: Det är viktigt att påminna oss själva om att vi fortfarande har en kris när det gäller omfattningen av skolnedläggningar och partiella nedläggningar. Mer än 635 miljoner elever är fortfarande drabbade av antingen hel eller partiell nedläggning av skolor för tillfället, så vi är inte på något sätt utanför detta, när det gäller samtalet kring vikten av att öppna skolor igen.

Vi är mycket oroade, eftersom fler och fler uppgifter dyker upp, över den oproportionerliga inverkan som skolnedläggningar har haft, när det gäller inlärningsförlust, på marginaliserade barn.

Före pandemin läste 53 procent av 10-åringarna i låg- och medelinkomstländer inte tillräckligt eller effektivt och uppfyllde inte minimikraven för grundläggande läs- och räknekunskaper. Det beräknas gå upp till 70 procent.

Det är 70 procent av 10-åringar som inte kan läsa eller förstå en enkel text, och barn som bor i länder med dåliga läranderesultat före pandemin har tenderat att också ha haft sina skolor stängda under det längsta.

De marginaliserade hade också mindre tillgång till distansutbildning, eftersom de antingen var mindre benägna att bo i ett område där distansutbildning erbjöds, eller inte hade tillgång till en enhet eller till radio eller tv.Barn tränar social distansering under lektionerna i Indien.© UNICEF/Srikanth KolariBarn utövar social distansering under lektionerna i Indien.

FN-nyheter: Vad säger du till föräldrar och lärare som är oroade över att, med barn som är mindre benägna än vuxna att bli vaccinerade, skolor är en grogrund för Covid-19?

Robert Jenkins: Att stänga skolor har en djupgående inverkan på barn. Som jag nämnde, det finns inlärningsförlusten, men också på andra sätt, när det gäller deras psykosociala, hälsomässiga, fysiska och näringsmässiga behov. De har inte längre tillgång till mellanmål eller annat stöd de fått i skolan.

Bevis hittills tyder på att personlig skolgång inte verkar vara den främsta drivkraften för överföring av covid-19 i samhället, och riskreducerande åtgärder i skolor har visat sig vara mycket effektiva.

Bra initiativ är bland annat att förbättra ventilationen, uppmuntra till fysisk separation, social distansering, maskbärande i vissa sammanhang och handtvätt. Riskreducerande åtgärder fungerar och visar i många fall att skolor verkligen är de säkraste platserna för barn.

Det avgörande är engagemang. Det måste finnas effektiv kommunikation med föräldrarna. Det måste finnas en dialog och bevis måste delas. Lärare behöver få stöd så att de effektivt kan öppna igen och hjälpa barn och utöva effektiva riskreducerande åtgärder inom skolorBarn lär sig med surfplattor och datorer på en skola i Yaoundé, Kamerun.© UNICEF/Frank Dejongh Barn lär sig med surfplattor och datorer på en skola i Yaoundé, Kamerun.

FN-nyheter: Många av de frågor du nämnde, som marginalisering av missgynnade barn och ojämlikhet, fanns före pandemin, vilket har förvärrat många av dessa problem. Vissa utbildningsexperter tror att denna kris kan vara en möjlighet att förändra utbildningssystemet världen över till det bättre. Tycker du att det är realistiskt?

Robert Jenkins: Jag har sett några uppmuntrande exempel på länder som inför innovationer, som förs in i skolsystemet, och Sierra Leone är ett bra exempel av det. Men det finns många andra exempel på länder som antagit metoder för blandat lärande och digitalt lärande, med stöd till marginaliserade barn medan skolor var stängda.

Tyvärr sker inte dessa exempel på omvandling, och storskaliga förändringar som var försenade före krisen, överallt, och det skulle vara en enorm, missad möjlighet om skolor öppnar igen och vi återvänder till exakt där vi var för två år sedan, men med barn nu ännu längre efter.

FN-nyheter: Med allt det i åtanke. Vad är ditt budskap till regeringar och hälsoministrar på årets internationella utbildningsdag?

Robert Jenkins: Vikten av att prioritera skolor som öppnar igen, så att marginaliserade barn kan återvända till sin läranderesa. Låt oss använda detta ögonblick för att transformera och ta itu med långvariga utbildningsfrågor.https://w.soundcloud.com/player/?url=https://api.soundcloud.com/tracks/1201195156&show_artwork=true

 

- Annons -

Mer från författaren

- EXKLUSIVT INNEHÅLL -plats_img
- Annons -
- Annons -
- Annons -plats_img
- Annons -

Måste läsas

Senaste artiklarna

- Annons -