Bulgarien uppfyller fortfarande inte två av villkoren för att anta euron. Det framgår tydligt av Europeiska kommissionens (EG) konvergensrapport 2022.
Rapporten bedömer de framsteg som varje medlemsstat i Europeiska unionen (EU) har gjort på sin väg mot den gamla kontinentens gemensamma valuta. Det utgör också bedömningen av EU-rådets beslut, med vilket enskilda länder kan införa euron.
De fyra huvudkriterierna inkluderar prisstabilitet kopplat till inflation, de offentliga finansernas tillstånd i förhållande till underskott och skulder, växelkursstabilitet och långa räntor.
Enligt EG uppfyller Bulgarien fortfarande inte kriterierna för antagande av lagstiftning om euron och stabila priser och inflationsnivåer.
Sofia uppfyller villkoren för de offentliga finansernas tillstånd, växelkurser och långa räntor.
Sverige misslyckas också i två riktningar. Stockholm förväntas också göra framsteg när det gäller såväl lagstiftning som valutakurser.
De andra europeiska länderna som inte ingår i euroområdet – Polen, Rumänien, Ungern och Tjeckien – uppfyller inte mer än de obligatoriska kriterierna.
Det enda andra landet som är medlem i EU men inte använder den gemensamma europeiska valutan är Danmark. Det gynnas dock av ett undantag i sitt anslutningsfördrag, som tillåter det att inte införa euron.
Alla EU-medlemsstater är skyldiga att införa den europeiska valutan när de uppfyller de nödvändiga villkoren. Det är upp till varje land att närma sig euroområdet, och inget av dem är tidsbegränsat.
Europeiska kommissionen noterar att Kroatien, som senast gick med i EU 2013, är helt redo att införa euron den 1 januari 2023. För några dagar sedan antog Zagrebs parlament en lag som antog euron i början av nästa år. Kroatien ansökte om att bli medlem i euroområdet sommaren 2019, ett år efter Bulgarien.
För en vecka sedan antog den bulgariska regeringen planen för införandet av euron i Bulgarien, och tidsfristen för regeringen att sätta detta att ske var den 1 januari 2024. Huvuddelen av det gällde att göra ändringar i lagarna till anpassa sig till de standarder som fastställts av EG.
Även om beslutet antogs av ministerrådet, röstade ministrarna för BSP och "Det finns ett sådant folk" emot det. De motiverade sina handlingar med bristen på ekonomisk analys av de möjliga konsekvenserna av antagandet av den gemensamma valutan, samt av bristen på diskussion bland koalitionsmedlemmarna.
En dag efter beslutet sa ledaren för den pro-ryska Vazrazhdane, som är positiv till Bulgariens utträde ur Nato och EU, Kostadin Kostadinov, att partiet inleder samråd för att inleda en nationell folkomröstning för eller emot införandet av euron. Beslutet i sig beskrevs av Kostadinov som "ett annat nationellt svek" av Kiril Petkovs kabinett.
Mot beslutet står den tidigare tillfälliga premiärministern och ledaren för det nybildade bulgariska Rise-partiet Stefan Yanev. Han beskrev situationen som stängningen av "den sista återstoden av den bulgariska statens suveränitet".
