Försvar, skapar EU en europeisk armé?

Även om det inte finns någon europeisk armé och försvaret förblir enbart en fråga för medlemsländerna, har EU tagit stora steg för att stärka försvarssamarbetet under de senaste åren.

Sedan 2016 har det gjorts betydande framsteg på området för EU:s säkerhet och försvar med flera konkreta EU-initiativ för att uppmuntra samarbete och stärka Europas förmåga att försvara sig. Läs översikten över den senaste utvecklingen.

Höga förväntningar på EU:s försvar

Den stora majoriteten av EU-medborgarna (81 %) är för en gemensam försvars- och säkerhetspolitik, med minst två tredjedelar bakom den i varje land, enligt uppgifter från 2022 publicerade av Eurobarometer. Cirka 93 % håller med om att länder bör agera tillsammans för att försvara EU:s territorium, medan 85 % anser att försvarssamarbetet bör utökas på EU-nivå.

EU:s ledare inser att inget EU-land kan hantera de nuvarande säkerhetshoten isolerat. Till exempel efterlyste Frankrikes president Macron ett gemensamt europeiskt militärt projekt 2017, medan den tidigare tyska förbundskanslern Merkel sa att "vi borde arbeta med visionen om att en dag upprätta en riktig europeisk armé" i hennes adress till Europaparlamentet i november 2018. Att gå mot en säkerhets- och försvarsunion har varit en av von der Leyen-kommissionens prioriteringar.

EU:s åtgärder för att stärka försvarssamarbetet

En gemensam EU-försvarspolitik föreskrivs i Lissabonfördraget (Artikel 42 i EU-fördraget). Men fördraget anger också tydligt vikten av nationell försvarspolitik, inklusive Nato-medlemskap eller neutralitet. Europaparlamentet har konsekvent stött mer samarbete, ökade investeringar och sammanslagning av resurser för att skapa synergier på EU-nivå för att bättre skydda européerna.

På senare år har EU börjat genomföra ambitiösa initiativ att tillhandahålla mer resurser, stimulera effektivitet, underlätta samarbete och stödja utvecklingen av kapacitet:

• Det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) var lanserades i december 2017. Den fungerar för närvarande på basis av 47 samarbetsprojektmed bindande åtaganden inklusive ett europeiskt medicinskt kommando, maritimt övervakningssystem, ömsesidigt bistånd för cybersäkerhet och snabbinsatsteam och en gemensam EU-underrättelseskola.
• Smakämnen Europeiska försvarsfonden (EDF) var lanserades i juni 2017. Det var den första användningen av EU:s budget för att samfinansiera försvarssamarbete. Den 29 april 2021, Ledamöterna gick med på att finansiera flaggskeppsinstrumentet med en budget på 7.9 miljarder euro som en del av EU:s långtidsbudget (2021–2027).
• EU har stärkts samarbete med Nato på projekt tvärsöver sju områden inklusive cybersäkerhet, gemensamma övningar och terrorismbekämpning.
• En plan för att underlätta militär rörlighet inom och inom EU för att göra det möjligt för militär personal och utrustning att agera snabbare som svar på kriser.
• Att göra finansieringen av civila och militära uppdrag och operationer effektivare. Sedan juni 2017 har en ny lednings- och kontrollstruktur (MPCC) förbättrat EU:s krishantering.

Spendera mer, spendera bättre, spendera tillsammans

EU-länder spenderar mer på upphandling av försvarsmateriel

Enligt uppgifter som publicerades av Europeiska försvarsbyrån den 8 december 2022 uppgick de totala europeiska försvarsutgifterna till högst 214 miljarder euro 2021, en ökning med 6 % jämfört med 2020, det sjunde året i rad med tillväxt.

Rapporten visar att utgifterna för försvarsutrustning och forskning och utveckling ökade med 16 % till rekordhöga 52 miljarder euro.

EU stärker sin gemensamma försvarsstrategi

Rysslands krig mot Ukraina underströk behovet av att EU stärker sin försvarsstrategi och påskyndar vapenproduktionen.

Den 13 juli 2023 Parlamentet röstade ja på 500 miljoner euro i finansiering för att hjälpa EU-industrin att öka produktionen av ammunition och missiler för att öka leveranserna till Ukraina och hjälpa EU-länderna att fylla på lager, den s.k. Lag till stöd för ammunitionstillverkning. (SÅ FORT SOM MÖJLIGT).

Ledamöterna arbetar också med den europeiska försvarsindustrins förstärkning genom den gemensamma upphandlingslagen (EDIRPA) för att stödja EU-länder i att gemensamt köpa försvarsprodukter som vapensystem, ammunition och medicinsk utrustning, för att hjälpa till att fylla de mest akuta och kritiska luckorna. Syftet med lagen är att stärka den europeiska försvarsindustriella och tekniska basen och främja samarbete kring försvarsupphandling.

I juni 2023, Parlamentet och rådet nådde en överenskommelse om nya regler för att uppmuntra EU-länderna att gemensamt upphandla försvarsprodukter och stödja EU:s försvarsindustri. Det nya verktyget kommer att ha en budget på 300 miljoner euro fram till 2025. EU kommer att bidra med upp till 20 % av inköpspriset för gemensamma upphandlingskontrakt.

Foto från Europeiska försvarsbyrån