Utrikesutskottet uppmanar EU och Turkiet att hitta en lösning, på dödläget och upprätta en ram för deras relationer. Ledamöterna i utrikesutskottet anser att om det inte sker en förändring i hur den turkiska regeringen förhåller sig till saker och ting, kan EU-anslutningsprocessen för Turkiet inte fortsätta i dess tillstånd.
Rapporten från utskottet, som fick 47 röster för utan röster emot och 10 nedlagda röster understryker behovet av åtgärder från såväl regeringen som EU och dess medlemsländer. Målet är att övervinna denna återvändsgränd och arbeta för att bygga ett partnerskap. Dessutom rekommenderar parlamentsledamöter att man inleder en period av eftertanke för att identifiera en väg framåt för EU:s Turkiets relationer. De begär också att kommissionen undersöker alternativ för att upprätta en fördelaktig ram.
I rapporten bekräftar parlamentsledamöterna att Türkiye förblir en kandidat för EU-medlemskap, en NATO-allierad och en nyckelpartner inom säkerhet, handel och ekonomiska förbindelser samt migration, och betonar att Türkiye förväntas respektera demokratiska värderingar, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och följa EU:s lagar, principer och skyldigheter.
Rapporten uppmanar Turkiet att godkänna Sveriges medlemskap i Nato. Europaparlamentet betonar att processen med att ett land går med i NATO inte bör vara beroende av ett annat lands ansträngningar att gå med i EU. Ledamöterna i Europaparlamentet betonar att varje lands framsteg mot EU-medlemskap endast bör baseras på deras prestationer.
Anpassning till EU:s enhetliga utrikes- och säkerhetspolitik
Rapporten erkänner Turkiets röst i FN:s generalförsamling som fördömer Rysslands agerande mot Ukraina och dess åtagande att upprätthålla Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Det uttrycker besvikelse över att Turkiet inte stöder sanktioner som inte är godkända av FN:s ramverk. Turkiets anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har nått en lägsta nivå på 7 %, betydligt lägre än något annat land i utvidgningsprocessen.
EU:s åtagande att stödja flyktingar och stödja återuppbyggnaden av jordbävningar
Ledamöterna berömmer Turkiet för dess kontinuerliga ansträngningar att försörja nästan fyra miljoner individer, som utgör världens största flyktingbefolkning. De erkänner stöd från Europeiska unionen som syftar till att stödja både flyktingar och värdsamhällen i Turkiet och bekräftar på nytt deras orubbliga åtagande att upprätthålla detta bistånd i framtiden.
Ledamöterna uttrycker sina sympatier till familjer som drabbats av jordbävningar som inträffade den 6 februari 2023.
De hävdar att Europeiska unionen bör fortsätta att stödja befolkningen i att möta deras krav och initiativ för återuppbyggnad. De lyfter fram att en enad ståndpunkt från Europa har förmågan att kraftigt förbättra relationen mellan EU och Turkiet.
Offert
Föredraganden Nacho sánchez amor (S&D, Spanien) sa:
"Vi har nyligen sett ett förnyat intresse från den turkiska regeringen för att återuppliva EU-anslutningsprocessen. Detta kommer inte att hända som ett resultat av geopolitiska förhandlingar, utan när turkiska myndigheter visar verkligt intresse för att stoppa den ständiga tillbakagången av grundläggande friheter och rättsstatsprincipen. Om den turkiska regeringen är uppriktig i detta borde de visa det med konkreta reformer och handlingar.”
Bakgrund
Anslutningsförhandlingarna till EU har i praktiken stått stilla sedan 2018, på grund av försämringen av rättsstatsprincipen och demokratin i Turkiet.
Nästa steg
Betänkandet kommer nu att läggas fram för omröstning i Europaparlamentet som helhet vid en av de kommande plenarsessionerna.
