Tjugosex medlemmar av samhällen som påverkas av TotalEnergies megaoljeprojekt i Östafrika har lämnat in en ny stämningsansökan i Frankrike mot det franska multinationella oljebolaget och kräver skadestånd för brott mot mänskliga rättigheter.
Samhällena har tillsammans stämt oljejätten tillsammans med människorättsförsvararen Maxwell Atuhura och fem franska och ugandiska civilsamhällesorganisationer (CSOs).
I rättegången kräver samhällena skadestånd för kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med oljeborrningsprojekten Tilenga och EACOP.
Medan en första stämningsansökan som lämnades in 2019 försökte förhindra sådana överträdelser, har företaget sedan dess anklagats för att ha underlåtit att följa sin vaksamhetsplikt, vilket orsakat allvarlig skada för målsäganden, särskilt vad gäller deras mark och maträttigheter.
Målsäganden har följaktligen bett domstolen att ålägga företaget att kompensera medlemmar i de drabbade samhällena.
CSO:erna, AFIEGO, Friends of the Earth France, NAPE/Friends of the Earth Uganda, Survie och TASHA Research Institute, samt Atuhura, kräver ersättning från TotalEnergies på grundval av den andra rättsliga mekanismen i den franska lagen om Duty of Duty of Vaksamhet.
Frankrikes lag om Corporate Duty of Vigilance (Loi de Vigilance) kräver att stora företag i landet effektivt hanterar sina mänskliga rättigheter och miljörisker, både inom företaget självt, men även inom dotterbolag, underleverantörer och leverantörer.
2017 var Frankrike det första landet i världen som antog en lag som gör det obligatoriskt för stora företag att genomföra mänskliga rättigheter och miljömässig due diligence (HREDD) och publicera en Vigilance Plan årligen.
Lagen, känd som The French Corporate Duty of Vigilance Law, eller The French Loi de Vigilance, antogs för att säkerställa att företag vidtar nödvändiga åtgärder som krävs för att identifiera och förhindra mänskliga rättigheter och miljökränkningar i sina leveranskedjor.
Lagstiftningen kräver att företag följer dem om de är etablerade i Frankrike. I slutet av två på varandra följande räkenskapsår är företag enligt lag skyldiga att anställa minst 5000 XNUMX anställda i företaget och dess Frankrike-baserade dotterbolag.
De är alternativt skyldiga att ha minst 10000 XNUMX anställda i företagets lönelista och dess dotterbolag i Frankrike och andra länder.
Dickens Kamugisha, VD för AFIEGO, säger att orättvisor som begås mot Tilenga och EACOP-drabbade samhällen nästan varje vecka inkluderar underkompensation, försenad kompensation till byggandet av små, olämpliga ersättningshus som inte var lämpliga för familjestorlekar i drabbade hushåll.
Andra kränkningar är att unga människor tvingas bo några meter från EACOP. "Orättvisorna är för många och har orsakat verklig sorg. Vi hoppas att den civila domstolen i Paris gör det
regera i TotalEnergies och ge rättvisa åt folket”, säger Kamugisha.
I den senaste rättegången, inlämnad till Paris Civil Court, har gemenskaperna bett domstolen att hålla TotalEnergies civilrättsligt ansvariga och betala ersättning för kränkningar av mänskliga rättigheter som begåtts mot samhällen som drabbats av Tilenga och andra EACOP-drabbade samhällen inom Ugandas territorium under de senaste 6 åren .
Kallelsen visar tydligt ett orsakssamband mellan misslyckandet med att utarbeta och effektivt implementera TotalEnergies vaksamhetsplan, "och skadan som uppstått till följd av detta."
Samhällena anklagar TotalEnergies för att ha misslyckats med att identifiera risker för allvarlig skada i samband med dess megaprojekt och agera när de uppmärksammas på deras existens, och de har inte heller implementerat korrigerande åtgärder när kränkningarna av de mänskliga rättigheterna hade inträffat. Inga åtgärder som rör förflyttningar av befolkningar, begränsad tillgång till försörjning eller hot mot människorättsförsvarare förekommer i TotalEnergies vaksamhetsplaner för 2018-2023.
Maxwell Atuhura, chef för TASHA säger: "Vi har haft interaktion med de drabbade människorna och miljöförsvarare för mänskliga rättigheter som skrämts och trakasserats i deras hemregioner, inklusive mig själv, på grund av Totals oljeprojekt i Uganda. Nu säger vi att nog är nog att vi måste försvara yttrande- och åsiktsfriheten absolut. Våra röster är viktiga för en bättre framtid.”
Ändå hade riskerna lätt kunnat identifieras i förväg, eftersom företaget valde att lokalisera projekten med massiva vräkningar i länder där medborgerliga friheter ofta kränks.
Frank Muramuzi, NAPEs verkställande direktör säger: "Det är synd att utländska oljebolag fortsätter att göra övernaturliga vinster medan ugandiska oljevärdsamhällen skördar trakasserier, fördrivningar, dåliga kompensationer och yttersta fattigdom på sin egen mark."
Och i motsats till TotalEnergies påståenden om att dess mångmiljardoljeprojekt var en stor bidragande faktor till utvecklingen av lokala samhällen, har det blivit ett hot mot framtiden för fattiga familjer.
Pauline Tétillon, medordförande för Survie, säger: Företaget har bara hotat framtiden för tiotusentals människor i ett land där alla protester är kvävda eller till och med förtryckta. Även om lagen om vaksamhet tvingar samhällen att utkämpa en David mot Goliat-strid genom att få dem att bära bevisbördan, ger den dem möjligheten att söka rättvisa i Frankrike och slutligen få Total fördömd för dess upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Lagens ambition är att förebygga företagsmissbruk genom att ålägga företag att fastställa effektiva åtgärder för vaksamhet genom att upprätta, implementera och publicera en Vigilance Plan i linje med FN:s due diligence-förfarande för mänskliga rättigheter.
Vaksamhetsplanen ska förklara vilka åtgärder företaget har genomfört för att identifiera och förebygga mänskliga rättigheter och miljökränkningar i samband med ett företags verksamhet. Verksamheten omfattar bolagets egen verksamhet i bolagets dotterbolag och leverantörer och underleverantörers verksamhet som är direkt och indirekt knuten till bolaget genom deras kommersiella relation/avtal.
Vaksamhetsplanen inkluderar riskkartläggning, identifiering, analys och rangordning av potentiella risker samt åtgärder som implementeras för att hantera, mildra och förebygga risker och överträdelser.
Bolaget ska skissera rutiner som implementerats för att periodiskt utvärdera företagets dotterbolag, underleverantörer och leverantörers efterlevnad samt en metod för att identifiera befintliga eller potentiella risker i samarbete med relevanta fackföreningar.
Om ett företag som omfattas av lagen inte följer efterlevnaden, till exempel genom att inte implementera och publicera sin vaksamhetsplan, kan alla berörda parter, inklusive offer för företagsmissbruk, lämna in ett klagomål till den relevanta jurisdiktionen.
Ett företag som inte publicerar planer kan få böter på upp till 10 miljoner euro som kan stiga till 30 miljoner euro om underlåtenhet att agera leder till skador som annars skulle ha förhindrats.
Omfattningen av kränkningar i samband med Tilenga- och EACOP-projekt har dokumenterats i stor utsträckning av olika aktörer, inklusive civilsamhällesgrupper och FN:s särskilda rapportörer.
Människor som drabbats av Tilenga- och EACOP-projekt berövades fri användning av sin mark redan innan de hade fått kompensation, i mellan tre till till och med fyra år, i strid med deras äganderätt.
Juliette Renaud, senior kampanjledare för Friends of the Earth France hävdar att TotaEnergies Tilenga- och EACOP-projekt "har blivit emblematiska, världen över, för oljans härjningar på mänskliga rättigheter och miljön.
De drabbade samhällena måste få rättvisa för de kränkningar som begåtts av Total! Denna nya strid är striden för dem vars liv och rättigheter har blivit trampade på av Total.”
"Vi hyllar medlemmar i drabbade samhällen för deras mod att stå upp mot detta mäktiga transnationella företag trots de hot de möter, och uppmanar det franska rättssystemet att reparera denna skada och på så sätt sätta stopp för Totals straffrihet."
Samhällena hade också drabbats av allvarlig matbrist eftersom medlemmarna hade berövats sin försörjning, vilket resulterade i en kränkning av rätten till adekvat mat.
Jordbruksmarker i vissa byar har drabbats hårt av kraftiga översvämningar orsakade av byggandet av Tilenga Central Processing Facility (CPF) medan endast en minoritet av människor gynnats av ersättning in natura, inklusive land till mark » dvs ersättningshus och mark, medan för andra , var den ekonomiska ersättningen i stort sett otillräcklig.
Massor av bybor säger att de har blivit hotade, trakasserade eller arresterade för att de kritiserat oljeprojekten i Uganda och Tanzania och försvarat de drabbade samhällenas rättigheter.
Friends of the Earth France och Survie har precis släppt en ny rapport om TotalEnergies EACOP-projekt. "EACOP, en katastrof i vardande" är resultatet av en banbrytande fältundersökning av Totals gigantiska oljeledningsprojekt i Tanzania.
Färska vittnesmål från familjer visar kränkningar av mänskliga rättigheter av den franska oljejätten i Uganda. "Från Victoriasjöns strand till Indiska oceanen, i alla regioner som påverkas av pipelinen, uttrycker drabbade samhällen sina känslor av maktlöshet och orättvisa inför oljeutvecklarnas praxis, som kränker sina mest grundläggande rättigheter." säger Kamugisha.
Ända sedan Frankrike implementerade sin HREDD-lag har regeringar som antagit lagstiftning om mänskliga rättigheter och miljömässig due diligence skjutit i höjden, särskilt på den europeiska kontinenten.
Europeiska kommissionen tillkännagav 2021 att de skulle anta ett eget direktiv om obligatorisk due diligence för alla företag som är verksamma inom EU, vilket sannolikt kommer att tillämpas 2024.
