OECD Survey – Den senaste undersökningen tittar på hur europeiska ekonomier reagerar på de negativa externa chockerna samt de utmaningar som Europa står inför i framtiden.
Den europeiska ekonomiska återhämtningen har störts av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket har drivit energi- och livsmedelspriserna högre och dämpat återhämtningen efter pandemin. Även om samordnade och snabba politiska åtgärder hjälpte till att undvika en allvarlig nedgång, förblir utsikterna på kort sikt grumlade av osäkerhet, enligt en ny OECD-rapport.
Den senaste OECD:s ekonomiska undersökning av Europeiska unionen och euroområdet tittar på hur europeiska ekonomier reagerar på de negativa externa chockerna samt de utmaningar som står inför Europa går vidare. Undersökningen beräknar att tillväxten kommer att öka gradvis, från 0.9 % 2023 till 1.5 % 2024, med inflationen som förväntas minska till 5.8 % 2023 och 3.2 % 2024, men förbli över Europeiska centralbankens mål på 2 %.
Finansiella sårbarheter
Med tanke på en bred och ihållande inflation måste penning- och finanspolitiken agera i synergi för att varaktigt minska inflationstrycket, enligt undersökningen. För att driva ned inflationen krävs en fortsatt restriktiv penningpolitik, samt ökade ansträngningar för att se till att finanspolitiken blir mer målinriktad och mer hållbar.
Undersökningen inser att finansiella sårbarheter är betydande, särskilt i länder med höga nivåer av privata skulder och en hög andel rörliga bolån. Myndigheterna bör vid behov använda makrotillsyn och andra riktade instrument för att hantera risker i den finansiella sektorn. Finanspolitisk hållbarhet bör grundas på välprioriterade, effektivare offentliga utgifter och stödjas av förbättrad ekonomisk styrning, särskilt bättre efterlevnad av finanspolitiska regler. Dessa bör åter fokusera på skuldens hållbarhet och fleråriga utgiftsplaner för att säkerställa en mer kontracyklisk finanspolitik och en nedåtgående väg till mer försiktiga skuldnivåer.
Starkare inre marknad
OECD-undersökningen säger att en starkare och djupare inre marknad kan hjälpa Europa att öka tillväxt och innovation samtidigt som den främjar strukturella förändringar. Prioriteringar bör inkludera förnyade ansträngningar för att säkerställa lika villkor, genom en konsekvent och jämnt tillämpad ram för statligt stöd, samt en omdirigering av EU:s resurser mot stöd till grön FoU, innovation och tidigt stöd. Ytterligare harmonisering av nationella regleringar och deras anpassning till EU:s regler för digitala tjänster, den cirkulära ekonomin och byggregler behövs, tillsammans med fortsatt samordning av nationella insatser för att bekämpa korruption och bedrägerier.
Påskynda klimatomställningen
För att uppnå klimatförändringsmålen – i synnerhet nettonollmålet till 2050 – kommer det att krävas en acceleration av utsläppsminskningarna. Mer åtgärder behövs inom alla sektorer, men särskilt inom sektorer som inte omfattas av handel med utsläppsrätter, särskilt jordbruk, byggnader och transporter. Att minska utsläppen i dessa sektorer kommer att förlita sig på regleringsåtgärder och en gradvis anpassning och höjning av koldioxidpriserna.
En viktig del av den gröna omställningen är prisvärd och säker energi, vilket kräver mer integrerade elmarknader. Djupare kapitalmarknader skulle kunna stödja utvecklingen av ny ren teknik, samtidigt som en förbättrad arbetskraftsrörlighet och kompetens kommer att bidra till att minska övergångskostnaderna.
Se en Översikt från OECD-undersökningen med nyckelresultat och diagram (denna länk kan inkluderas i mediaartiklar).
OECD, som arbetar med över 100 länder, är ett globalt policyforum som främjar politik för att bevara individuell frihet och förbättra det ekonomiska och sociala välbefinnandet för människor runt om i världen.
