I en nation känd för sina pittoreska landskap och en avslappnad medelhavslivsstil, erkänns äntligen en dold verklighet. Grekland, trots sitt rykte om lugn, har brottats med en mental hälsa utmaning större än någon annan i Europa. Det är en kris som drivs av de kvardröjande effekterna av finanskrisen, som drabbade Grekland notoriskt hårt, såväl som kollektiv inkomstförlust, BNP-nedgång och finansieringsnedskärningar. Inför sådana motgångar har Grekland äntligen börjat ta betydande framsteg mot att förbättra sin mentala hälsovård.
I ett betydande steg mot att förbättra mentalvårdstjänsterna har den grekiska regeringen utsedd a minister för mental hälsa—en välkommen signal om deras engagemang för att ta itu med denna brådskande fråga. Detta representerar en förskjutning mot det svenska och tyska synsättet att inse betydelsen av psykisk hälsa för ett samhälles välbefinnande.
Grekland, precis som dess medelhavsgranne Italien, står inför en paradox: en till synes fridfull livsstil som döljer skyhöga stressnivåer. Gallup 2019 Global Emotions-undersökningen släppte ett häpnadsväckande avslöjande att 59 % av grekerna hade upplevt stress under de föregående 24 timmarna, den högsta andelen i alla undersökta länder. Studier gjorda efter Covid-19 verkar ha förvärrat krisen ytterligare.
Undersökningen identifierade också grannländer som Italien, Albanien, Cypern och Portugal som bland de mest stressade i Europa. I skarp kontrast rapporterade Ukraina, Estland, Lettland och Danmark betydligt lägre stressnivåer. Den grekiska 5-årsplanen lanserades genom lag nr. 5015/2023 i februari.
Den grekiska lösningen har redan börjat fungera. Grekland har omvandlat sitt mentala hälsovårdssystem mot en samhällsbaserad primärvård tillvägagångssätt, i opposition till misslyckad och missbrukad biomedicinsk modell. Denna förändring har medfört betydande förbättringar i tillhandahållandet av mentalvårdstjänster för barn och ungdomar och bygger på en förståelse för att psykisk hälsa i många fall bäst kan behandlas med hjälp av kraften i gemenskap och socialisering, samt en förståelse för att stöd kan mest tillgänglig när den integreras i skolor, sport och andra samhällsaktiviteter. Men trots dessa positiva förändringar kvarstår olika utmaningar, vilket skapar hinder för barn och familjer som söker psykisk vård.
Resursfördelningen i Greklands mentalvårdssystem är långt ifrån jämn, vilket resulterar i betydande skillnader i servicetillgänglighet och vårdkvalitet mellan regioner och socioekonomiska grupperingar. Särskilt den offentliga sektorn brottas med brist på barn- och ungdomsläkare och andra certifierade psykiatriker. Denna brist innebär betydande utmaningar för utbildningsprogram som försöker överbrygga dessa klyftor. Vidare innebär avsaknad av officiella epidemiologiska data att behoven hos olika aktörer inom psykvården förblir mörka.
CAMHI-initiativet lutar sig längre mot framgångarna med det samhällsbaserade tillvägagångssättet och behöver korrekta data för att förstå de psykiska behoven hos barn, ungdomar, deras familjer, vårdgivare, pedagoger och yrkesverksamma som arbetar med dem. Deltagarna fick också Syntesrapport, nyligen släppt för Child & Adolescent Mental Health Initiative (CAMHI), som erbjuder en omfattande översikt för grekisk mental hälsa och anger tydliga mål för barns mentala hälsa. Till exempel syftar CAMHI till utbildningsprogram för att ta itu med personalbrist, samarbetsnätverk och onlineresurser så att barn och vuxna kan få den information de behöver för att vara vaksamma om sin egen psykiska hälsa.
När vuxna och unga blir medvetna inte bara om sina fysiska utan också om sina psykiska behov, finns det möjligheter till effektivare förebyggande strategier som kan vara mycket effektiva och minska belastningen på den offentliga hälsovården. Till exempel är sport och tid i solen kända för att frigöra endorfiner som kemiskt lindrar stress, medan andra hjälpmedel som stressbollar och att tugga sockerfritt tuggummi kan vara nyckeln till egenvårdsmetoder som t.ex. Kognitiv beteendeterapi (CBT) och meditation, som kan minska ångest och förbättra fokus genom upprepade handlingar som att tugga och klämma.
Det kanske mest avgörande ögonblicket i detta projekt ägde rum på SNF 2023 Nostos konferens i juni. Denna sammankomst samlade en mängd olika experter, inklusive forskare, praktiker och aktivister, för att diskutera framstegen för CAMHI, det 5-åriga offentlig-privata partnerskapet för att radikalt förbättra mentalvårdstjänsterna i Grekland. Konferensen täckte ett brett spektrum av ämnen, från ensamhetens inverkan på mental hälsa till konstens, AI:s och teknikens roll för att ta itu med psykiska hälsoutmaningar.
Viktiga talare på konferensen var inflytelserika personer som Glenn Close, Goldie Hawn, David Hogg, Michael Kimmelman, Harold S. Koplewicz och Sander Markx. Men den överlägset mest framstående deltagaren var ingen mindre än USA:s förre president Barack Obama, vars närvaro betonade den globala betydelsen av att ta itu med psykiska hälsofrågor och investera i kommande generationer.
När Grekland fortsätter sin resa mot förbättrad mental hälsa och välbefinnande, tjänar det som ett exempel för världen på vad som kan uppnås när en nation tillsammans beslutar sig för att prioritera sitt folks välbefinnande och bevisar att bra politik kan förbättra mental hälsa även i de mest extrema kriser.
