Elbilar, solpaneler och smartphones – alla innehåller kritiska råvaror. De är livsnerven i våra moderna samhällen.
Industrikommittén antog åtgärder för att öka tillgången på strategiska råvaror, avgörande för att säkra EU:s övergång mot en hållbar, digital och suverän framtid.
Lagen om kritiska råvaror, som nyligen antogs med stark majoritet, syftar till att tillåta Europa att accelerera mot europeisk suveränitet och konkurrenskraft, med en ambitiös kursändring. Rapporten som antogs i dag kommer att minska byråkratin, främja innovation längs hela värdekedjan, stödja små och medelstora företag och främja forskning och utveckling av alternativa material och mer miljövänlig gruvdrift samt produktionsmetoder.
strategiska partnerskap
Rapporten lyfter fram vikten av att säkra strategiska partnerskap mellan EU och tredjeländer om kritiska råvaror, för att diversifiera EU:s utbud – på lika villkor, med fördelar för alla sidor. Det banar väg för långsiktiga partnerskap med kunskaps- och tekniköverföring, utbildning och kompetensutveckling för nya jobb med bättre arbets- och inkomstvillkor, samt utvinning och bearbetning enligt de bästa ekologiska standarderna i våra partnerländer.
Ledamöterna trycker också på för ett starkare fokus på forskning och innovation när det gäller ersättningsmaterial och produktionsprocesser som kan ersätta råvaror i strategisk teknologi. Den fastställer cirkularitetsmål för att främja utvinning av mer strategiska råvaror från avfall. Ledamöterna insisterar också på behovet av att minska byråkratin för företag och särskilt små och medelstora företag (SMF).
Offert
Ledande ledamot Nicola öl (Renew, DE) sa: "Med en stark majoritet sänder industrikommittén en stark signal inför trilogen. Den överenskomna rapporten ger en tydlig plan för europeisk försörjningstrygghet, med ett forsknings- och innovationslyft längs hela värdekedjan.”
”Istället för att ha alldeles för många ideologidrivna subventioner förlitar man sig på snabba och enkla godkännandeprocesser och minskad byråkrati. Som svar på geopolitiska omvälvningar skapar det förutsättningar att erbjuda riktade ekonomiska incitament till privata investerare i samband med produktion och återvinning i Europa. Samtidigt bygger den på utvidgningen av strategiska partnerskap med tredjeländer. Grunden för Europas kurs mot öppen, ekonomisk och geopolitisk suveränitet har lagts”, tillade hon.
Nästa steg
Lagförslaget antogs i utskottet med 53 röster för, 1 röst emot och 5 nedlagda röster. Det kommer att tas upp till omröstning i hela kammaren under plenarsessionen den 11–14 september i Strasbourg.
Bakgrund
För närvarande är EU beroende av vissa råvaror. Kritiska råvaror är avgörande för EU:s gröna och digitala omställningar, och att säkra deras tillgång är avgörande för Europeiska unionens ekonomiska motståndskraft, tekniska ledarskap och strategiska självständighet. Sedan det ryska kriget mot Ukraina och en allt mer aggressiv kinesisk handels- och industripolitik har även kobolt, litium och andra råvaror blivit en geopolitisk faktor.
Med den globala förändringen mot förnybar energi och digitaliseringen av våra ekonomier och samhällen förväntas efterfrågan på några av dessa strategiska råvaror snabbt öka under de kommande decennierna.
En rapport från International Energy Agency (IEA) som publicerades i maj 2021 varnar regeringar för explosionen i den globala efterfrågan på kritiska råvaror i energisektorn orsakad av koldioxidutsläppen i ekonomierna: denna efterfrågan kan multipliceras med 4 om världen följer de åtaganden i Parisavtalet. Det mesta av denna tillväxt kommer från behoven hos elfordon och deras batterier, följt av elnät, solpaneler och vindkraft. Litiumbehovet kan öka 42 gånger till 2040, grafit 25 gånger, kobolt 21 gånger och nickel 19 gånger. Ändå är dessa material koncentrerade i en handfull länder: tre stater utvinner 50 % av världens koppar: Chile, Peru och Kina; 60 % av kobolten kommer från Demokratiska republiken Kongo; Kina utvinner 60 % av världens sällsynta jordartsmetaller och kontrollerar över 80 % av deras raffinering. Enligt IEA måste regeringar bygga upp strategiska reserver för att undvika försörjningsstörningar.
