22.1 C
bryssel
Fredag, maj 10, 2024
EuropaMedia Freedom Act: Ledamöterna skärper reglerna för att skydda journalister och medier

Media Freedom Act: Ledamöterna skärper reglerna för att skydda journalister och medier

ANSVARSFRISKRIVNING: Information och åsikter som återges i artiklarna är de som anger dem och det är deras eget ansvar. Publicering i The European Times innebär inte automatiskt stöd för åsikten, utan rätten att uttrycka den.

ANSVARSFRISKRIVNING ÖVERSÄTTNINGAR: Alla artiklar på denna webbplats publiceras på engelska. De översatta versionerna görs genom en automatiserad process som kallas neurala översättningar. Om du är osäker, se alltid den ursprungliga artikeln. Tack för att du förstår.

Som svar på de växande hoten mot mediefriheten och branschens livskraft antog parlamentsledamöterna sin ståndpunkt om en lag för att stärka EU-mediernas transparens och oberoende.

I sin position på European Media Freedom Act, som antogs med 448 röster för, 102 emot och 75 nedlagda på tisdagen, vill parlamentet ålägga medlemsländerna att säkerställa mediepluralitet och skydda mediernas oberoende från statlig, politisk, ekonomisk eller privat inblandning.

Ledamöterna vill förbjuda alla former av inblandning i medias redaktionella beslut och förhindra externa påtryckningar på journalister, som att tvinga dem att avslöja sina källor, komma åt krypterat innehåll på deras enheter eller rikta in dem med spionprogram.

Användningen av spionprogram kan bara vara motiverad, hävdar parlamentsledamöterna, som en "sista utväg"-åtgärd, från fall till fall, och om det beordras av en oberoende rättslig myndighet att utreda ett allvarligt brott, såsom terrorism eller människohandel.

Insyn i ägandet

För att bedöma mediernas oberoende vill parlamentet ålägga alla medier, inklusive mikroföretag, att publicera information om sin ägarstruktur.

Medlemmarna vill också att media, inklusive onlineplattformar och sökmotorer, ska rapportera om medel de får från statlig reklam och om statligt ekonomiskt stöd. Detta inkluderar medel från länder utanför EU.

Bestämmelser mot godtyckliga beslut av stora plattformar

För att säkerställa att innehåll moderering beslut av mycket stora onlineplattformar inte negativt påverkar mediefriheten, kräver parlamentsledamöter att det skapas en mekanism för att hantera order om innehållsborttagning. Enligt parlamentsledamöterna bör plattformar först behandla deklarationer för att skilja oberoende medier från icke-oberoende källor. Media bör sedan meddelas om plattformens avsikt att ta bort eller begränsa sitt innehåll tillsammans med ett 24-timmarsfönster för media att svara. Om plattformen efter denna period fortfarande anser att medieinnehållet inte följer dess villkor kan de fortsätta med att ta bort, begränsa eller hänskjuta ärendet till nationella tillsynsmyndigheter för att fatta det slutliga beslutet utan dröjsmål. Men om medieleverantören anser att plattformens beslut inte har tillräckliga skäl och undergräver mediefriheten, har de rätt att föra ärendet till ett utomrättsligt tvistlösningsorgan.

Ekonomisk bärkraft

Medlemsstaterna måste se till att offentliga medier har adekvat, hållbar och förutsägbar finansiering som allokeras via fleråriga budgetar, säger parlamentsledamöterna.

För att säkerställa att media inte blir beroende av statlig reklam föreslår de ett tak för offentlig reklam som tilldelas en enda medieleverantör, onlineplattform eller en sökmotor på 15 % av den totala reklambudgeten som tilldelas av den myndigheten i ett visst EU-land. Ledamöterna vill att kriterierna för tilldelning av offentliga medel till media ska vara allmänt tillgängliga.

Oberoende EU-medieorgan

Parlamentet vill också att Europeiska styrelsen för medietjänster – ett nytt EU-organ som ska skapas via Media Freedom Act – ska vara juridiskt och funktionellt oberoende av kommissionen och kunna agera oberoende av den. Ledamöterna yrkar också på att en oberoende "expertgrupp", som representerar mediesektorn och det civila samhället, ska ge råd till denna nya styrelse.

Offert

"Vi får inte blunda för pressfrihetens oroande tillstånd över hela världen och i Europa", säger föredraganden Sabine Verheyen (EPP, DE) sa före omröstningen. "Media är "inte vilken verksamhet som helst. Utöver sin ekonomiska dimension bidrar den till utbildning, kulturell utveckling och inkludering i samhället och skyddar grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och tillgång till information. Med detta lagförslag når vi en viktig lagstiftningsmilstolpe för att värna om mångfalden och friheten i vårt medielandskap och våra journalister och skydda våra demokratier”.

Nästa steg

Efter att parlamentet antagit sin ståndpunkt har förhandlingar med rådet (som enades om sin ståndpunkt i juni 2023) på den slutliga formen av lagen kan nu börja.

Att svara på medborgarnas oro

Med sin ståndpunkt som antogs i dag svarar parlamentet på medborgarnas krav som framförts i slutsatserna från konferensen om Europas framtid, särskilt i förslag 27 om media, falska nyheter, desinformation, faktagranskning, cybersäkerhet (punkterna 1,2, XNUMX), och i förslag 37 om medborgarinformation, deltagande och ungdom (punkt 4).

- Annons -

Mer från författaren

- EXKLUSIVT INNEHÅLL -plats_img
- Annons -
- Annons -
- Annons -plats_img
- Annons -

Måste läsas

Senaste artiklarna

- Annons -