De nya reglerna kommer att minska luft-, vatten- och markföroreningar och styra stora agroindustriella anläggningar i den gröna omställningen.
Sent på tisdagskvällen nådde förhandlare från parlamentet och rådet en provisorisk politisk överenskommelse om översynen av industriutsläppsdirektivet (IED) och direktivet om deponering av avfall och den nya förordningen om Industriell utsläppsportal. Syftet är att ytterligare bekämpa luft-, vatten- och markföroreningar från stora agroindustriella installationer, vilket också kan leda till hälsoproblem som astma, bronkit och cancer.
Industriella installationer
De nya reglerna kommer att göra det obligatoriskt att sätta de strängast möjliga utsläppsnivåerna och tvinga industrianläggningar att fokusera mer på energi-, vatten- och materialeffektivitet och återanvändning, förutom att främja användningen av säkrare, mindre giftiga eller giftfria kemikalier i industriella processer , genom utsläpps- eller miljöprestandamål. För att bekämpa vattenbrist kommer miljöprestandamål att bli obligatoriska för vattenförbrukningen. För avfall, resurseffektivitet, energieffektivitet och råvaruanvändning kommer sådana mål att ligga inom ett intervall och för nya tekniker kommer målen att vara vägledande.
Medlagstiftarna enades om att utvidga IED till att även omfatta utvinningsindustrins installationer (gruvor) och stora installationer som tillverkar batterier.
Boskapsgårdar
Medlagstiftarna är överens om att utvidga IED-åtgärder till grisfarmer med fler än 350 boskapsenheter (LSU). Gårdar som föder upp grisar på ett extensivt eller ekologiskt sätt och utomhus under en betydande tid på ett år är undantagna. För fjäderfä skulle det gälla gårdar med värphöns med mer än 300 LSU och för gårdar med broilers med mer än 280 LSU. För gårdar som föder upp både grisar och fjäderfä kommer gränsen att vara 380 LSU.
Kommissionen föreslog ursprungligen ett tröskelvärde på 150 LSU för all boskap, inklusive nötkreatur. Medlagstiftarna enades om att ge kommissionen i uppdrag att senast den 31 december 2026 se över behovet av EU-åtgärder för att hantera utsläppen från uppfödning av boskap, inklusive från nötkreatur, samt en ömsesidighetsklausul för att säkerställa att producenter utanför EU uppfyller liknande krav till EU:s regler vid export till EU.
Allmänhetens deltagande, påföljder och sanktioner
Förhandlarna enades också om att öka transparensen och allmänhetens deltagande i samband med licensiering, drift och kontroll av reglerade anläggningar. De Europeiskt register över utsläpp och överföring av föroreningar kommer att omvandlas till en EU-portal för industriutsläpp där medborgarna kan få tillgång till data om alla EU-tillstånd och lokala förorenande aktiviteter. Dessutom bör system för e-tillstånd finnas på plats senast 2035.
Företag som inte följer efterlevnaden kan få straffavgifter på minst 3 % av operatörens årliga EU-omsättning för de allvarligaste överträdelserna och medlemsländer ska ge medborgare som drabbas av bristande efterlevnad rätt att kräva ersättning för skador på deras hälsa.
Offert
Efter omröstningen föredragande Radan Kanev (EPP, Bulgarien), sa: "Jag är glad över det övergripande resultatet eftersom parlamentet försvarade de viktigaste punkterna i sitt mandat, inklusive att avsevärt minska utsläppen utan att skapa ytterligare byråkrati för industrier och jordbrukare och såväl som nivån på straff för icke- företag som följer efterlevnaden.”
Nästa steg
Avtalet måste fortfarande antas av parlamentet och rådet, varefter den nya lagen kommer att publiceras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare. Medlemsstaterna har då 22 månader på sig att följa detta direktiv.
Bakgrund
Smakämnen industriutsläppsdirektivet fastställer regler för att förhindra och kontrollera föroreningar från stora agroindustriella anläggningars utsläpp till luft, vatten och mark samt generering av avfall, användning av råvaror, energieffektivitet, buller och förebyggande av olyckor. Anläggningar som omfattas av reglerna måste drivas i enlighet med ett tillstånd som omfattar hela anläggningens miljöprestanda.
Denna lagstiftning svarar mot medborgarnas förväntningar på principen om att förorenaren betalar och påskyndar den gröna omställningen och främjar grönare produktionsprocesser som uttrycks i förslagen 2(2), 3(1), 11(1) och 12(5) i slutsatserna från konferensen om Europas framtid.
Läs mer:
