PARIS, FRANKRIKE, 25 januari 2024 – Europe Sustainable Development Report 2023/24 (ESDR), en ny rapport som släpps idag framtagen av FN:s nätverk för hållbar utveckling (SDSN) i samarbete med SDSN Europe och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ), avslöjar att avgörande åtgärder måste vidtas i europeiska unionen (EU) för att undvika miljömässiga och sociala "vändpunkter" och för att upprätthålla löftet om att uppnå målen för hållbar utveckling (SDG) i 2030-agendan och målen i Paris klimatavtal.
Inför det europeiska valet i juni presenteras en ny SDSN-rapport prioriterade åtgärder för att lägga grunden för ett nytt europeiskt avtal för framtiden
Den femte upplagan av ESDR, som inkluderar SDG Index och Dashboards, följer utvecklingen av SDGs för EU, dess medlemsstater och partnerländer i Europa. I rapporten framhålls att med nuvarande takt, a en tredjedel av SDG-målen kommer inte att uppnås av EU 2030, med betydande skillnader mellan europeiska länder; dessa sträcker sig från en fjärdedel i Nord- och Västeuropa till ungefär hälften i Sydeuropa och Central- och Östeuropa i genomsnitt. I synnerhet understryker rapporten stagnation och vändning i många europeiska länder när det gäller sociala mål med växande frågor kring tillgång till och kvalitet på tjänster för alla, samt fattigdom och materiella deprivationer som drivits åtminstone delvis av flera kriser sedan 2020. Globalt, den internationella finansiella arkitekturen misslyckas med att kanalisera globala besparingar till SDG investeringar i den takt och omfattning som behövs, vilket leder till en vändning av SDG-framstegen i många delar av världen, särskilt i de fattigaste och mest utsatta länderna.
Årets rapport ger viktiga bidrag för EU för att stärka sitt SDG-ledarskap på hemmaplan och internationellt inför EU-valet i juni 2024 och Framtidens toppmöte som sammankallades av FN:s generalsekreterare i september 2024.
Guillaume Lafortune, vice ordförande för SDSN och huvudförfattare till rapporten, betonar:
"Politiska partier som kampanjar inför EU-valet och de framtida ledarna för Europeiska unionen har ett historiskt ansvar. De mål för hållbar utveckling som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015 uppnås inte i Europa och globalt, men de är fortfarande den framtid som Europa och världen vill ha. Beslutsamma åtgärder måste vidtas under detta decennium. Det här är inte tiden att backa eller vattna ner vad som har uppnåtts och kommit överens om för att stödja implementeringen av SDGs och Paris klimatavtal. Långsiktiga investeringar och regionalt samarbete krävs för att öka kompetens och innovation och ge lika möjligheter för alla. I en multipolär och fragmenterad värld måste koalitioner av europeiska tankeledare arbeta tillsammans för att skapa grunden för ett nytt europeiskt avtal för framtiden och spela en ledande roll internationellt för att förbereda sig för de kommande decennierna av global hållbar utveckling.”
Adolf Kloke-Lesch, medordförande för SDSN Europe och en annan huvudförfattare till rapporten understryker:
"EU bör omvandla sin globala roll och sina breda nätverk till kraftfulla verktyg för global omvandling. Genom att anpassa sin externa politik till det globala gemensamma bästa uttryckt i 2030-agendan med SDGs, kan EU bara stärka sin långsiktiga strategiska självständighet. EU bör ha ett nära samarbete med G21-ordförandeskapen i Brasilien (2024) och Sydafrika (2025) och G7-ordförandeskapen i Italien (2024) och Kanada (2025) för att få SDG-agendan på rätt spår igen. Inom båda grupperna bör EU, Frankrike, Tyskland och Italien bilda ett dedikerat "Team Europe for the SDGs" för att sträva efter en öppen och samarbetsvillig internationell ordning för att främja global hållbar utveckling. I dagens värld måste internationellt samarbete successivt bli ömsesidigt transformerande, ge partner en röst och medel även i den europeiska finansiella arkitekturen såväl som när det gäller politiska åtgärder och utveckling i EU som i hög grad påverkar dem.”
SDG-målen uppnås inte i Europa och globalt; bestående och ökande ojämlikheter inom och tvärs Europeiska länder måste tilltalas.
Flera och samtidiga hälso-, säkerhets-, geopolitiska, klimat- och finansiella kriser ledde till en avmattning av SDG-framstegen i genomsnitt i EU, särskilt driven av långsamma framsteg när det gäller socioekonomiska resultat och miljömål. Finland toppar SDG-indexet i år (för fjärde året i rad), men även länder i toppen av SDG-indexet står inför betydande utmaningar när det gäller att uppnå flera SDGs. EU står inför sina största SDG-utmaningar när det gäller ansvarsfull konsumtion och produktion, klimat och biologisk mångfald, hållbar markanvändning och kostvanor och när det gäller att främja konvergens i SDG-framsteg i medlemsstaterna.
Årets upplaga belyser också utmaningar relaterade till principen "Leave No One Behind" som ingår i 2030-agendan. Indexet 'Leave No One Behind' (LNOB) som ingår i rapporten mäter inom landet ojämlikhet över fyra dimensioner: extrem fattigdom och materiella deprivationer; inkomstojämlikhet; ojämlikhet mellan könen; och tillgång till och kvalitet på tjänsterna. Indexets höjdpunkter minimala framsteg och till och med vändning över tre av de fyra dimensionerna för de flesta europeiska länder sedan 2020. Situationen är särskilt
oroväckande när det gäller underdimensionen "tillgång till och kvalitet på tjänster", där 32 av 34 europeiska länder som omfattas av indexet inte visar några framsteg eller pågående vändningar. Hur effektiva europeiska demokratier och institutioner fungerar, som är kärnan i övergången till hållbar utveckling, beror på EU:s lednings och medlemsstaternas förmåga att tillhandahålla lika möjligheter, skydda de mest utsatta och öka utbildning och kompetens för alla.
Som återspeglas i tidigare upplagor finner rapporten också att EU är ansvarigt för betydande negativa "internationella spridningseffekter", delvis drivna av ohållbar konsumtion och internationella leveranskedjor.
Mot ett nytt europeiskt avtal för framtiden
I juni 2024 kommer EU:s medborgare att välja det nya Europaparlamentet. EU:s tillträdande ledare kommer att ansvara för att gå med på EU:s nästa sjuårsbudget (2028-2035) och förhandla om nästa globala agenda för hållbar utveckling för att fortsätta SDG efter 2030. I den nuvarande fragmenterade och multipolära världen måste EU:s ledarskap anta ett mer ambitiöst, integrerat och sammanhängande tillvägagångssätt för att påskynda genomförandet av SDGs på hemmaplan och internationellt. Som ett komplement till ESDR 2023/24-rapporten publicerade en grupp av över 100 forskare, experter och praktiker från över 20 europeiska länder idag också en gemensam uppmaning till åtgärder riktad mot politiska partier och det framtida EU-ledarskapet för att lägga grunden för ett nytt Europeiskt avtal för framtiden med tio prioriterade åtgärder:
- Reagera på den allvarliga faran med negativa "sociala tipppunkter" genom att avsevärt minska risken för fattigdom och social utestängning av europeiska medborgare.
- Fördubbla ansträngningarna för att uppnå nettonollutsläpp i EU till 2050, med stora genombrott till 2030.
- Stärka regionala och lokala myndigheter för att uppnå SDG, inklusive regelbunden övervakning och rapportering av SDG-framsteg på alla nivåer.
- Dämpa negativa internationella spridningseffekter och stödja omvandlingen mot ett hållbart handelssystem.
- Utnyttja Team Europe för global SDG-diplomati och stärk olika och universella format, särskilt FN.
- Öka Europas multilaterala roll genom att leda globala ansträngningar för att reformera den globala finansiella arkitekturen.
- Fokusera om EU:s internationella partnerskap på SDG och gå mot ömsesidigt transformerande samarbete.
- Mobilisera de ekonomiska medlen för omvandlingarna mot en hållbar framtid.
- Institutionalisera integreringen av SDGs i strategisk planering, makroekonomisk samordning, budgetprocesser, forsknings- och innovationsuppdrag och andra politiska instrument.
- Upprätta nya permanenta mekanismer för ett strukturerat och meningsfullt engagemang med civilsamhället, inklusive ungdomar, och inom Europaparlamentet om vägar och politik för hållbar utveckling.
Den 5th upplagan av Europe Sustainable Development Report är en del av den större serien Sustainable Development Report (SDR). Sedan 2015 tillhandahåller SDR de mest uppdaterade uppgifterna för att spåra och rangordna Europas och alla FN:s medlemsländers prestanda på SDGs. Årets ESDR omfattar de 27 EU-medlemsstaterna, fyra länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz), Storbritannien och EU-kandidatländerna (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet).[1] Rapporten har utarbetats av en grupp oberoende experter vid SDSN och SDSN Europe och är samdesignad och samskapad av och med civilsamhället i Europa. Årets upplaga bygger på tre workshoppar och en offentlig samråd online som anordnades mellan april och november 2023. Metodiken är baserad på den globala upplagan av Sustainable Development Report, som granskades av Cambridge University Press och Nature Geoscience och statistiskt granskades i 2019 av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC).
[1] På grund av deras nyligen anslutning till kandidatlandets status, och i ljuset av betydande dataluckor och eftersläpningar, ingår inte Georgien, Moldavien och Ukraina i årets upplaga.
Rapporten är tillgänglig här. (tillgänglig online från 24 januari 2024 kl. 11:59 CET). Webbplatserna och länkarna för datavisualisering finns nedan.
webbplats: https://sdgtransformationcenter.org/
Datavisualisering: https://eu-dashboards.sdgindex.org/
