När kriget i Ukraina går in på sitt tredje år, intensifieras splittringar och meningsskiljaktigheter inom Europeiska unionen om hur man ska svara på rysk aggression. Kärnan i dessa debatter är Frankrikes förslag att skicka västerländska styrkor till Ukraina, ett initiativ som stöds starkt av några grannländer i Kiev, men som allmänt förkastas av andra europeiska aktörer, särskilt Tyskland.
Frankrikes president Emmanuel Macron argumenterade nyligen för att skicka västerländska trupper till Ukraina vid en konferens i Paris som samlade europeiska ledare. Förslaget väckte blandade reaktioner inom EU, vilket illustrerar olika åsikter om hur man ska svara på Ukrainakrisen.
Frankrike strävar efter att bygga en koalition med de baltiska länderna för att stödja detta initiativ. Detta steg välkomnades av de baltiska länderna, som känner sig särskilt sårbara inför en eventuell upptrappning av rysk aggression i Ukraina. Samtidigt har Frankrike också försökt stärka sina band med Ukraina genom att erbjuda militärt och ekonomiskt stöd.
Detta initiativ möter dock hinder inom EU. Medan Polen har anslutit sig till det franska förslaget, är Tyskland och andra europeiska länder fortfarande ovilliga att skicka NATO-trupper till Ukraina, av rädsla för en eskalering av konflikten.
I detta sammanhang av spänningar och splittringar undertecknade Frankrike och Moldavien nyligen ett avtal om försvar och ekonomiskt samarbete. Detta avtal föreskriver i synnerhet placeringen av en fransk militärrepresentant i Moldavien, samt utbildnings- och vapenförsörjningsprogram.
Syftet med dessa initiativ är att stärka västvärldens stöd till Ukraina och dess grannar som står inför rysk aggression. Men det pågår fortfarande debatter inom EU om hur man bäst ska bemöta denna kris, vilket belyser splittringarna och spänningarna över hela den europeiska kontinenten.
Ursprungligen publicerad på Almouwatin.com
