De nya reglerna, som godkändes på tisdagen, var preliminärt överenskommits mellan Europaparlamentets och medlemsstaternas förhandlare i februari.
Fokusera på investeringar
Ledamöterna skärpte avsevärt reglerna för att skydda en regerings förmåga att investera. Det kommer nu att bli svårare för kommissionen att placera ett medlemsland under ett förfarande vid alltför stora underskott om viktiga investeringar pågår, och alla nationella utgifter för medfinansiering av EU-finansierade program kommer att uteslutas från en regerings utgiftsberäkning, vilket skapar fler incitament. att investera.
Säkerställa reglernas trovärdighet – underskotts- och skuldminskningsmekanismer
Länder med alltför stora skulder kommer att behöva minska den i genomsnitt med 1 % per år om deras skuld är över 90 % av BNP, och med 0.5 % per år i genomsnitt om den är mellan 60 % och 90 %. Om ett lands underskott är över 3 % av BNP, skulle det behöva minskas under perioder av tillväxt för att nå 1.5 % och bygga en utgiftsbuffert för svåra ekonomiska förhållanden.
Mer andrum
De nya reglerna innehåller olika bestämmelser för att ge mer andrum. Noterbart är att de ger tre extra år över standard fyra för att uppnå den nationella planens mål. Ledamöterna säkerställde att denna extra tid kan beviljas av vilken anledning rådet än anser lämpligt, snarare än bara om specifika kriterier uppfylldes, som ursprungligen föreslogs.
Förbättra dialog och ägarskap
På begäran av parlamentsledamöter kan länder med ett alltför stort underskott eller skuld begära en diskussionsprocess med kommissionen innan den ger vägledning om utgiftsbanan. Detta skulle ge större möjligheter för en regering att framföra sin talan, särskilt vid denna avgörande punkt i processen . Ett medlemsland kan begära att en reviderad nationell plan lämnas in om det finns objektiva omständigheter som hindrar genomförandet, till exempel ett regeringsskifte.
Rollen för de nationella oberoende finansinstitutioner - med uppgift att granska lämpligheten av deras regerings budgetar och finanspolitiska prognoser - stärktes avsevärt av parlamentsledamöter, med målet att denna större roll kommer att bidra till att bygga upp nationellt stöd till planerna ytterligare.
Citat från medföredragandena
Markus Ferber (EPP, DE) sa: "Denna reform utgör en nystart och en återgång till finansiellt ansvar. Det nya ramverket kommer att bli enklare, mer förutsägbart och mer pragmatiskt. Men de nya reglerna kan bara bli en framgång om de genomförs korrekt av kommissionen."
Margarida Marques (S&D, PT) sa: "Dessa regler ger mer utrymme för investeringar, flexibilitet för medlemsländerna att smidiga sina anpassningar, och för första gången säkerställer de en "riktig" social dimension. Att undanta medfinansiering från utgiftsregeln kommer att möjliggöra ny och innovativ politik i EU. Vi behöver nu ett permanent investeringsverktyg på Giltigt körkort nivå för att komplettera dessa regler.”
Texterna antogs enligt följande:
Förordning om upprättande av den nya förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten (SGP): 367 röster för, 161 röster emot, 69 nedlagda;
Förordning om ändring av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del: 368 röster för, 166 röster emot, 64 nedlagda röster och
Direktiv om ändring av kraven för budgetramar för
Medlemsstater: 359 röster för, 166 röster emot, 61 nedlagda röster.
Nästa steg
Rådet måste nu ge sitt formella godkännande av reglerna. När de väl har antagits träder de i kraft samma dag som de offentliggörs i EU:s officiella tidning. Medlemsstaterna måste lämna in sina första nationella planer senast den 20 september 2024.
Bakgrund – hur de nya reglerna kommer att fungera
Alla länder kommer att tillhandahålla medelfristiga planer som beskriver sina utgiftsmål och hur investeringar och reformer kommer att genomföras. Medlemsstater med höga underskotts- eller skuldnivåer kommer att få vägledning i förväg om utgiftsmål. För att säkerställa hållbara utgifter har numeriska riktmärkesgarantier införts för länder med alltför stora skulder eller underskott. Reglerna kommer också att lägga till ett nytt fokus, nämligen att främja offentliga investeringar i prioriterade områden. Slutligen kommer systemet att vara mer skräddarsytt för varje land från fall till fall snarare än att tillämpa en helhetssyn, och kommer bättre att ta hänsyn till sociala frågor.
