NEW YORK. – Tack och god eftermiddag. Det är ett stort nöje för mig att vara här i Förenta Nationerna, representera Europeiska unionen och delta i mötet i [FNs] säkerhetsråd för att prata om samarbetet mellan Europeiska unionen och Förenta Nationerna.
Men jag har pratat om något mer än så. Jag började med att säga att vi lever i en väldigt komplex, svår och utmanande värld. Men utan FN kommer världen att bli ännu mer utmanande och farligare.
FN är ett ljus i mörkret. Världen blir mörkare och mörkare, men utan FN skulle det gå mycket värre.
Jag ville betona vikten av FN som ett landmärke mitt i turbulensen.
Jag uttryckte mitt starka stöd till FN-systemet och i synnerhet till generalsekreteraren [för Förenta nationerna, António Guterres]. Särskilt för honom, att försvara honom från de omotiverade attackerna som han har drabbats av.
I början av min tal, fokuserade jag specifikt på två huvudproblem i världen idag. Båda är ett avgörande ögonblick för FN, för respekten för FN:s värderingar och principer: Ukraina och Gaza.
I Ukraina fortsätter den ryska aggressionen med stor brutalitet.
Jag tror att det inte finns något sätt för ukrainarna att kapitulera, att hissa en vit flagga. Det är inte tillfället för ukrainarna [att göra detta]. De måste fortsätta att göra motstånd mot inkräktaren, och vi måste fortsätta att stödja dem för att få dem att [att kunna] göra motstånd.
Jag har varit i Ukraina. Deras städer bombas av ryska missiler och deras kultur och identitet hotas av förintelse. För att Ryssland nekar Ukraina rätten att existera.
Återigen är denna attack ett uppenbart brott mot FN:s stadga, och det var ganska komiskt att den ryske ambassadören [till FN] idag anklagade Europeiska unionen för att vara en aggressiv makt.
Är vi en aggressiv makt? Detta sägs av Ryssland som har lanserat det här århundradets största aggression mot en granne?
Tja, jag vädjade om EU-medlemskap för Ukraina, vilket kommer att vara det starkaste säkerhetsåtagande som vi kan erbjuda Ukraina.
Jag insisterade på att vi inte är emot det ryska folket. Vi är inte emot Ryssland – den ryska nationen och staten. Vi är bara emot en auktoritär regim som har invaderat sin granne och brutit mot FN:s stadga.
Den andra frågan är Gaza. Situationen i Gaza är outhärdlig. Själva överlevnaden för den palestinska befolkningen står på spel. Det finns en omfattande förstörelse. Allt som gör ett samhälle förstörs, systematiskt: från kyrkogårdar, till universitet, till folkbokföring, till fastighetsregistret. En omfattande förstörelse, hotande svält av hundratusentals människor, svält och akut brist på sjukvård och humanitär hjälp.
Vad vi vet är att massor av barn [är] traumatiserade, föräldralösa och utan skydd.
Samtidigt måste vi påminna om att det fortfarande finns mer än 100 israeliska gisslan som hålls av terrorister.
Denna situation måste lindras, och för det måste vi öka det humanitära biståndet. Men med tanke på att denna humanitära kris inte orsakas av en naturkatastrof. Det är ingen översvämning. Det är ingen jordbävning. Det är inte något som orsakas av naturen. Det är en humanitär katastrof som skapats av människor.
Ja, vi måste stödja människor i nöd. Vi fyrdubblar vårt humanitära bistånd [sedan den 7 oktober.] Vi måste mobilisera det internationella samfundet. Men det är angeläget att de israeliska myndigheterna slutar hindra humanitärt tillträde. [Att leverera hjälp] från fallskärmar och från havet är bättre än ingenting, men det här är inget alternativ.
Vi kan inte ersätta hundratals ton och hundratals lastbilar som kommer på väg med en luftburen operation. Det är bättre än ingenting, men det hindrar oss inte från att visa och peka [på] vad som är det verkliga problemet. Och det verkliga problemet är att det inte finns tillräckligt med tillträde, på den normala vägen som är på väg.
Vi skjuter ut fallskärmar på en plats när det en timme med bil finns ett flygfält. Än sen då? Varför inte använda flygfältet? Varför inte öppna dörren till bilarna, till lastbilarna?
Detta är problemet i dag, men vi måste titta på grundorsakerna till problemet och se [på] hur man når en varaktig fred i Mellanöstern.
Det enda sättet att göra det – ur Europeiska unionens synvinkel – är en tvåstatslösning.
Jag uppmuntrar FN:s säkerhetsråd att vidta åtgärder. Jag uppmuntrar säkerhetsrådet att utarbeta en ny resolution, som uttryckligen godkänner tvåstatslösningen som "lösningen" och definierar de allmänna principerna för att detta skulle kunna bli verklighet.
För oss européer är FN:s värderingar fortfarande hörnstenen i det internationella systemet.
Europeiska unionen stöder FN ekonomiskt. Vi är den största finansiella bidragsgivaren. Vi finansierar nästan en tredjedel av FN:s ordinarie budget. En tredjedel kommer från medlemsstaterna och Europeiska unionen. Vi finansierar [nästan] en fjärdedel av alla FN-organ, inklusive UNRWA. Vi finansierar [nästan] en fjärdedel av alla program inom FN runt om i världen.
Och samtidigt har vi [över] 20 militära och civila uppdrag och operationer runt om i världen. Jag förklarade för medlemmarna i säkerhetsrådet. Runt om i världen finns det 4.300 25 européer som arbetar för fred i XNUMX militära och civila uppdrag [och operationer]. Arbeta i post-konfliktsituationer, utbilda nationella säkerhetsstyrkor, bidra till den övergripande stabiliteten i olika regioner. I Afrika – jag nämnde [dem] efter varandra – i havet – den sista i Röda havet (EUNAVFOR Operation Aspides)-, i Medelhavet, på flera platser i Afrika. Runt om i världen finns det européer som arbetar för att försöka göra fred till verklighet.
Vi måste också fokusera på konfliktförebyggande. Det är klart att det vore mycket bättre att förebygga konflikterna än att komma snabbt när konflikten har brutit ut.
Glöm inte bort de "glömda" konflikterna. Glöm inte Afghanistan där det råder genusapartheid. Glöm inte vad som händer på Afrikas horn, i Sudan, i Somalia. Runt om i världen finns det så många kriser att vi måste öka vår förmåga att förebygga och försöka lösa dem.
Vi vill vara en säkerhetsleverantör som arbetar för hållbar utveckling och stödjer FN. För vi behöver denna kammare mer än någonsin. Och jag vill hylla alla som arbetar i FN-systemet, särskilt de som har förlorat sina liv i försök att stödja människor, särskilt i Gaza.
Tack.
Frågor och svar
F. Du har precis sagt att du vill ha fred. Vad gör eller kan Europeiska unionen göra för att försöka främja och främja en vapenvila på till och med sex veckor i Gaza för att släppa in humanitärt bistånd och få gisslan och fångar utbytta? Vad är EU:s reaktion på premiärminister Ariel Henrys avgång i Haiti och utsikterna till ett presidentiellt övergångsråd?
Nåväl, Haiti är en av de kroniska kriser som har hängt med i flera år. Detta har inte hänt över en natt. Det internationella samfundet har tagit för lång tid på sig att ingripa i Haiti. Nu, med detta uppdrag som väntar på att deployera sin kapacitet på marken, finns det en möjlighet att försöka återställa ett minimum av stabilitet för att kunna distribuera humanitärt stöd. Jag vet att detta kommer att kräva mycket ansträngningar. Det enda jag kan säga är att vi stödjer detta uppdrag. Vi stöder utplaceringen av dessa styrkor. Vi tror att det internationella samfundet måste engagera sig för att få det haitiska folket att ta sig ur den svarta helheten där de är. Ensamma kommer de inte att lyckas, det är klart. Det behöver ett starkt engagemang från det internationella samfundet, och jag vill lyfta fram de ansträngningar som gjorts av USA, Kanada och [av] det kenyanska folket för att engagera sina trupper, sin polis, i denna strävan.
Vad gör vi? Titta, här i säkerhetsrådet. Vad gör européerna? Du har Frankrike, du har Slovenien, du har Malta [som är] medlemmar i säkerhetsrådet som stöder en resolution som kan göra skillnad. Att driva på för att försöka få alla att komma överens om vad som behövs, vilket är ett långsiktigt upphörande av fientligheterna och samtidigt gisslans frihet. Ni vet att det finns olika känslighet bland EU:s medlemsstater, men det som förenar oss är det faktum att gisslan måste släppas som ett villkor för att få stridigheterna att upphöra och söka efter en politisk lösning. Och det är vad medlemmarna i säkerhetsrådet som tillhör Europeiska unionen gör.
F. Förutom säkerhetsrådets ståndpunkt som intagits av några av de europeiska nationer som du just nämnde, finns det någon annan inverkan som Europeiska unionen kan utöva för att sätta stopp för vad som händer i Gaza? Var finns de faktiska åtgärderna? Var är EU:s åtgärder? Vi har inte sett något än, förutom det du just beskrev. Finns det verkligen inget annat? Vi vet också att vissa europeiska länder faktiskt möjliggör vad som händer i Gaza genom att skicka vapen, som Tyskland till exempel. Så, hur förenar man det och vilka är faktiska åtgärder som EU kan vidta?
Som jag sa, jag företräder Europeiska unionen som helhet. Ibland är det svårt eftersom det finns olika känsligheter och olika positioner. Det finns vissa medlemsstater som är helt ovilliga att inta någon ståndpunkt som skulle kunna representera den minsta kritik mot Israel, och andra som verkligen trycker på för att få en vapenvila. Två medlemsstater – Irland och Spanien – har bett Europeiska kommissionen och jag, som hög representant, att undersöka hur och om den israeliska regeringens beteende är överens, hur det stämmer överens med skyldigheterna enligt associeringsavtalet som vi har med Israel. Och nästa måndag, i rådet för utrikesfrågor, kommer vi att ha en orienteringsdebatt om denna viktiga fråga.
F. Om den maritima korridoren för Gaza, kan du bara förklara för oss lite hur du ser det fungera och kommer du att rulla i det. Vi vet att det finns ett första fartyg som har lämnat Larnaka, men var ska det lägga till?
Tja, det här är spanjorernas skepp... Det här är ett världsköks skepp, det är inte ett EU-fartyg. Jag vill inte ta andras förtjänster, eller hur? Detta är ett fartyg som sattes ombord av dessa individer som har en extraordinär merit eftersom de med sina egna resurser samlar in mat och försöker skicka den med fartyg. Och som sagt, se, de kan åka med båt – bättre än ingenting. Men kusten i Gaza är inte lätt eftersom det inte finns någon hamn. USA vill bygga en slags provisorisk hamn för att göra båtarna redo att närma sig kusten. Jag vet att det här pågår. Detta pågår, men det här är ett fartyg som har tillhandahållits av ett individuellt initiativ. Jag vill ge dem alla meriter. Och samtidigt [gav] Europeiska kommissionen och Europeiska unionen sitt stöd till detta initiativ [av maritima korridorer]. Vi gör mycket utifrån humanitärt stöd. Vi gör mycket. Men kom ihåg att före kriget kom 500 lastbilar in i Gaza varje dag och nu är det – i bästa fall – mindre än 100. Tänk dig att bo i en by och plötsligt delas antalet förnödenheter med fem eller vid tio, och utöver det är distributionen av utbudet mycket svårt eftersom det är militära aktioner varje dag. Så vi måste lägga alla våra initiativ på sjöfart, på luftburen kapacitet, men vi bör inte glömma grundorsakerna till problemet. Grundorsaken till problemet är att på det normala sättet att ta sig in i Gaza finns det hinder som måste undanröjas.
F. Så, du säger att du stöder den maritima korridoren, men är du involverad i att genomföra den på något sätt då? Har Europeiska unionen en roll?
Ja, vi har en roll. Ordföranden för [Europeiska] kommissionen [Ursula von der Leyen] åkte till Cypern för att uttrycka Europeiska unionens stöd och engagemang i detta. Men tänk på vem som gör vad.
Tack.
Länk till videon: https://audiovisual.ec.europa.eu/en/video/I-254356
