Dagens publikation före valet avslöjar en positiv, uppåtgående trend när det gäller viktiga valindikatorer med bara några veckor kvar tills EU-medborgarna röstar 6-9 juni. Intresset för valet, medvetenheten om när det kommer att äga rum samt sannolikheten att rösta är allt på uppgång sedan den senaste mätningen hösten 2023, då de senast mättes. Ökningarna är ännu mer slående jämfört med våren 2019 (tre månader före det tidigare valet till Europaparlamentet).
60 % säger nu att de är intresserade av att rösta i juni (+3 pp jämfört med hösten 2023 och +11 pp jämfört med februari/mars 2019). 71 % säger att det är troligt att de kommer att rösta (7 till 10 på en skala från 1-10), vilket motsvarar +3 procentenheter jämfört med hösten 2023 och +10 procentenheter jämfört med februari/mars 2019. Resultaten tyder på att EU-medborgare är mycket medveten om valens betydelse i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, där åtta av tio (81 %) svarande håller med om att det gör röstningen ännu viktigare. En stor majoritet i alla medlemsstater stöder detta uttalande.
Europaparlamentets ordförande Roberta Metsola, kommenterar resultaten av undersökningen, säger: "Européer är medvetna om att insatserna är höga vid valurnan, och att röstning är ännu viktigare i det nuvarande geopolitiska sammanhanget. Jag uppmanar våra medborgare att lägga sin röst i det kommande valet till Europaparlamentet, att stärka den europeiska demokratin och forma Europas framtid.”
Som denna lagstiftare drar slutsatsen har 81 % av EU-medborgarna en positiv eller neutral bild av Europaparlamentet, medan endast 18 % är negativa. Dessutom vill en majoritet i EU (56 %) att Europaparlamentet spelar en viktigare roll, medan endast 28 % skulle vilja se motsatsen och 10 % skulle behålla rollen som den är nu.
President Metsola tillägger: "Parlamentet och Europeiska unionen har levererat på ett aldrig tidigare skådat sätt under de senaste åren. Vi har ställts inför exceptionella och utmanande omständigheter, men vi har kommit ut ännu starkare och mer enade som ett resultat. Parlamentet har varit och kommer att fortsätta att vara medborgarnas röst och förespråkare i EU.”
Europeiska medborgare skulle vilja se kampen mot fattigdom och social utestängning (33 %) samt stöd till folkhälsa (32 %) som de viktigaste frågorna som diskuteras under valkampanjen. Stöd till ekonomin och skapandet av nya arbetstillfällen samt EU:s försvar och säkerhet ligger båda på tredje plats (på 31 %). Den vikt som medborgarna fäster vid EU:s försvar och säkerhet har ökat under loppet av valperioden, särskilt mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Den nämns nu som en första (eller gemensam första) valkampanjprioritering i nio länder, med högsta resultat i Danmark (56 %), Finland (55 %) och Litauen (53 %).
På samma sätt sätter EU-medborgarna försvar och säkerhet (37 %) som första prioriteringar för att stärka EU:s ställning globalt, energifrågor och livsmedelsförsörjning/jordbruk följer på samma sätt (båda på 30 %). Medan fyra av tio medborgare säger att EU:s roll har blivit viktigare under de senaste åren, tycker 35 % att den har förblivit oförändrad och 22 % att den har minskat. På nationell nivå anser relativa majoriteter i 15 länder att dess roll i världen har blivit viktigare med åren, med andelar som når 67 % i Sverige, 63 % i Portugal och 60 % i Danmark. Samtidigt är det mest slovenska och tjeckiska medborgare som säger att EU:s roll har blivit mindre viktig (32 % respektive 30 %).
Nästan tre fjärdedelar av medborgarna (73 %, +3 procentenheter jämfört med hösten 2023) säger att EU:s åtgärder har en inverkan på deras dagliga liv, inklusive en femtedel (20 %) som de har en "mycket stor effekt" för. Dessutom håller en stor majoritet av européerna med om att deras land totalt sett gynnas av ett EU-medlemskap (71 %). Dessa resultat är stabila jämfört med hösten 2023 och fortsätter att ha höga nivåer i hela EU.
Fullständiga resultat kan hittas här..
Bakgrund
Europaparlamentets Eurobarometer våren 2024 genomfördes av Verian (tidigare Kantar) forskningsbyrå mellan 7 februari och 3 mars 2024 i alla 27 EU-medlemsstater. Undersökningen genomfördes ansikte mot ansikte, och videointervjuer (CAVI) användes dessutom i Tjeckien, Danmark, Finland och Malta. Totalt genomfördes 26,411 XNUMX intervjuer. EU-resultaten viktades efter befolkningens storlek i varje land.
