Det är känt att stora mängder lakrits orsakar högt blodtryck. En studie av forskare vid Linköpings universitet visar nu att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar starkast visar också tecken på belastning på hjärtat.
En lakrits – illustrativt foto. Bildkredit: Pixabay (Gratis Pixabay-licens)
Lakrits framställs från roten av växter av arten Glycyrrhiza och har länge använts som ett örtmedel och smaksättare. Det är dock känt att att äta lakrits också kan höja blodtrycket. Detta beror främst på ett ämne som kallas glycyrrhizinsyra som påverkar kroppens vätskebalans genom effekter på ett enzym i njuren. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Både EU och Världshälsoorganisationen har kommit fram till att 100 mg glycyrrhizinsyra per dag förmodligen är säkert att äta för de flesta individer. Men vissa äter mer lakrits än så. Livsmedelsverket har uppskattat att 5 procent av svenskarna har ett intag högre än denna nivå.
Är gränsen säker?
I den aktuella studien, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, ville forskare vid Linköpings universitet testa om gränsen som anges som sannolikt säker faktiskt är så eller inte.
Det är inte lätt att veta hur mycket glycyrrhizinsyra som finns i lakritsen du äter, eftersom dess koncentration i olika lakritsprodukter varierar mycket. Denna variation kan bero på faktorer som ursprung, lagringsförhållanden och arter av lakritsrot. Dessutom är mängden glycyrrhizinsyra inte indikerad på många produkter. Linköpings universitetsstudie är den första som noggrant har mätt mängden glycyrrhizinsyra i lakritsen som testades, samtidigt som den var randomiserad och hade en kontrollgrupp.
Åt lakrits i två veckor
I studien instruerades 28 kvinnor och män i åldern 18–30 år att äta lakrits, eller en kontrollprodukt som inte innehöll någon lakrits, under två tidsperioder. Kontrollprodukten innehöll istället salmiak som ger salt lakrits sin smak. Lakritsen vägde 3.3 gram och innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra, det vill säga den mängd som anges som sannolikt säker för de flesta människor att äta dagligen. Deltagarna tilldelades slumpmässigt äta antingen lakrits eller kontrollprodukten i två veckor, ta en paus i två veckor och sedan äta den andra sorten i två veckor. Detta gjorde det möjligt för forskarna att jämföra effekten av båda varianterna hos samma person. Studiedeltagarna ombads att mäta sitt blodtryck hemma varje dag. I slutet av varje intagsperiod mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalans och hjärtarbete.
"I studien fann vi att ett dagligt intag av lakrits innehållande 100 mg glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska människor. Det har inte tidigare visats för så små mängder lakrits, säger Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, allmänläkare och huvudförfattare till studien.
När deltagarna åt lakrits ökade deras blodtryck med i genomsnitt 3.1 mmHg.
Vissa var mer känsliga
Forskarna mätte även två hormoner som påverkas av lakrits och som reglerar vätskebalansen: renin och aldosteron. Nivåerna av båda dessa minskade när man åt lakrits. Den fjärdedel av studiedeltagarna som var mest känsliga, baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron minskade mest efter att ha ätit lakrits, gick också upp något i vikt, troligen på grund av ökad mängd vätska i kroppen. Denna grupp hade också förhöjda nivåer av ett protein som hjärtat utsöndrar mer av när det behöver arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen, N-terminal pro-brain natriuretic peptide (NT-proBNP). Detta tyder på ökad vätskevolym och hjärtarbete hos de individer som är mest känsliga för effekterna av lakrits.
– Våra resultat ger anledning att vara mer försiktiga när det gäller rekommendationer och märkning av livsmedel som innehåller lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid samma institution, som ansvarat för studien.
Studien finansierades med stöd från bland annat The Strategic Research Network in Circulation and Metabolism (LiU-CircM) vid Linköpings universitet, Nationella forskarskolan i allmänmedicin vid Umeå universitet, Kung Gustaf V och Drottning Victorias frimurares stiftelse samt Region Östergötland .
Artikel: En låg dos av dagligt lakritsintag påverkar renin, aldosteron och hemblodtryck i en randomiserad crossover-studie, Peder af Geijerstam, Annelie Joelsson, Karin Rådholm och Fredrik Nyström, (2024). American Journal of Clinical NutritionVol. 119 nr 3-682-692. Publicerad online 20 januari 2024, doi: 10.1016/j.ajcnut.2024.01.011
Skrivet av Karin Söderlund Leifler
Källa: Linköpings universitet
