Våldsbejakande extremism är en kränkning av FN:s syften och principer. Det undergräver fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Inget land eller region är immunt mot dess effekter.
Våldsbejakande extremism är ett mångsidigt fenomen, utan tydlig definition. Det är varken nytt eller exklusivt för någon region, nationalitet eller trossystem. Ändå har terrorgrupper som Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL), Al-Qaida och Boko Haram under de senaste åren format vår bild av våldsbejakande extremism och debatten om hur man ska hantera detta hot. Dessa gruppers budskap om intolerans – religiös, kulturell, social – har fått drastiska konsekvenser för många regioner i världen. De håller territorium och använder sociala medier för realtidskommunikation om sina fruktansvärda brott, de försöker utmana våra gemensamma värderingar om fred, rättvisa och mänsklig värdighet.
Spridningen av våldsbejakande extremism har ytterligare förvärrat en redan aldrig tidigare skådad humanitär kris som överskrider gränserna för en region. Miljontals människor har flytt från det territorium som kontrolleras av terrorister och våldsbejakande extremistgrupper. Migrationsströmmarna har ökat både bort, från och mot konfliktområdena – involverar de som söker säkerhet och de som lockas in i konflikten som utländska terroristkrigare, vilket ytterligare destabiliserar de berörda regionerna.
Ingenting kan rättfärdiga våldsbejakande extremism men vi måste också erkänna att den inte uppstår i ett vakuum. Berättelser om klagomål, faktiska eller upplevda orättvisor, utlovad egenmakt och genomgripande förändring blir attraktiva där mänskliga rättigheter kränks, god förvaltning ignoreras och ambitioner krossas.
Internationella dagen för förebyggande av våldsbejakande extremism när och när det främjar terrorism
I sitt upplösning 77 / 243, beslutade generalförsamlingen att utropa den 12 februari till den internationella dagen för förebyggande av våldsbejakande extremism som och när den främjar terrorism, för att öka medvetenheten om hoten kopplade till våldsbejakande extremism, som och när de främjar terrorism, och för att stärka internationell samarbete i detta avseende.
Generalförsamlingen betonade i detta sammanhang medlemsstaternas och deras respektive nationella institutioners primära ansvar för att bekämpa terrorism, och underströk den viktiga roll som mellanstatliga organisationer, civilsamhället, akademin, religiösa ledare och media spelar för att motverka terrorism och förebygga våldsbejakande extremism som och när det främjar terrorism.
Resolutionen bekräftade på nytt att terrorism och våldsbejakande extremism var och när de främjar terrorism inte kan och bör inte förknippas med någon religion, nationalitet, civilisation eller etnisk grupp.
Generalförsamlingen bjöd in Office of Counter-Terrorism, i samarbete med andra relevanta enheter inom FN:s globala samordningsavtal för bekämpning av terrorism, för att underlätta upprätthållandet av den internationella dagen.
Handlingsplan för att förhindra våldsam extremism
Den 15 januari 2016 presenterade generalsekreteraren en Handlingsplan för att förhindra våldsam extremism till generalförsamlingen. På 12 februari 2016, antog generalförsamlingen en upplösning välkomnar initiativet från generalsekreteraren och noterar hans handlingsplan för att förhindra våldsbejakande extremism.
Smakämnen Handlingsplan Parlamentet efterlyser en övergripande strategi som inte bara omfattar nödvändiga säkerhetsbaserade åtgärder mot terrorism utan också systematiska förebyggande åtgärder för att ta itu med de underliggande förhållanden som driver individer att radikalisera och ansluta sig till våldsbejakande extremistgrupper.
Planen är en vädjan om samordnade åtgärder från det internationella samfundet. Det ger mer än 70 rekommendationer till medlemsstaterna och FN-systemet för att förhindra ytterligare spridning av våldsbejakande extremism.
Duvor släpps fria under ceremonin ”Fredsflamma” där vapen förstördes för att markera början på landets nedrustnings- och försoningsprocess i Bouake, Elfenbenskusten.
Duvor släpps fria under ceremonin ”Fredsflamma” där vapen förstördes för att markera början på landets nedrustnings- och försoningsprocess i Bouake, Elfenbenskusten.
Duvor släpps fria under ceremonin ”Fredsflamma” där vapen förstördes för att markera början på landets nedrustnings- och försoningsprocess i Bouake, Elfenbenskusten. FOTO: ©UN /Basile Zoma
