Europaparlamentets ordförande Roberta Metsola kommer att representera Europaparlamentet vid toppmötet, tala till stats- och regeringscheferna kl. 15.00, och hålla en presskonferens efter hennes tal.
När: Presskonferens ca kl 16.00 den 21 mars
Var: Europeiska rådets pressrum och via Parlamentets webstreaming or EbS.
Stats- och regeringschefer kommer vid sitt möte i Bryssel att fokusera på Rysslands krig mot Ukraina och EU:s fortsatta stöd till landet, kriget i Gazaremsan, europeisk säkerhet och försvar, utvidgningen, EU:s svar på den nuvarande oron i jordbrukssektorn och om ekonomisk samordning.
Rysslands krig mot Ukraina
I en gemensamt uttalande avgivet den 23 februari, betonade ordförandena för EU-institutionerna att "Europeiska unionen alltid kommer att stödja Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.
Ryssland och dess ledning bär ensamt ansvar för detta krig och dess globala konsekvenser, såväl som för de allvarliga brott som begås. Vi är fortfarande fast beslutna att hålla dem till svars, inklusive för brottet aggression. (…)
Europeiska unionen kommer att fortsätta sitt starka och orubbliga politiska, militära, finansiella, ekonomiska, diplomatiska och humanitära stöd för att hjälpa Ukraina att försvara sig, skydda sitt folk, sina städer och sin kritiska infrastruktur, återställa sin territoriella integritet, föra tillbaka de tusentals deporterade barnen och få kriget till ett slut.
Vi kommer att fortsätta att ta itu med Ukrainas akuta militära och försvarsbehov, inklusive leveranser av akut nödvändig ammunition och missiler. (...) Vi arbetar också med framtida säkerhetsåtaganden som kommer att hjälpa Ukraina att försvara sig, motstå destabiliseringsansträngningar och avskräcka aggressionshandlingar i framtiden.”
I en resolution antagen den 29 februari, gjorde parlamentsledamöterna en sammanfattning av de två åren sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. De betonade hur kriget i grunden har förändrat den geopolitiska situationen i Europa och utanför och säger att huvudmålet är att Ukraina ska vinna kriget, varning. allvarliga konsekvenser om så inte sker. Ledamöterna säger att andra auktoritära regimer tittar på hur konflikten utvecklas för att bedöma sitt eget spelrum för att anta aggressiv utrikespolitik.
För att Kiev ska vinna kriget bör det inte finnas "ingen självpåtagen begränsning av militärt bistånd till Ukraina", där parlamentet bekräftar behovet av att förse landet med allt som behövs för att återta full kontroll över dess internationellt erkända territorium.
Alla EU- och Nato-allierade bör stödja Ukraina militärt med inte mindre än 0.25 % av sin BNP årligen, hävdar parlamentsledamöter, samtidigt som de uppmanar EU-länderna att omedelbart inleda dialog med försvarsföretag för att säkerställa ökad produktion och leveranser av ammunition, granater och missiler till Ukraina. som bör prioriteras framför beställningar från andra tredjeländer
Resolutionen understryker det brådskande behovet av en solid rättsordning för att tillåta ryska statsägda tillgångar som frysts av EU att konfiskeras och användas för återuppbyggnad i Ukraina och kompensation till krigets offer. Ryssland måste vara skyldigt att betala skadestånd som ålagts landet för att säkerställa att landet bidrar väsentligt till återuppbyggnaden av Ukraina.
Den 12 mars, Parlamentet antog ett direktiv, som kommit överens med medlemsländerna, om att kriminalisera överträdelser och kringgående av EU:s sanktioner. Det kommer att införa en gemensam definition av och minimistraff för överträdelser.
EU:s sanktioner kan bestå av frysning av tillgångar och tillgångar (inklusive kryptotillgångar), reseförbud, vapenembargon och restriktioner för affärssektorer. Även om sanktioner antas på EU-nivå, är verkställigheten beroende av medlemsstaterna, bland vilka definitionerna av sanktionsöverträdelser och tillhörande påföljder varierar. Den nya lagen fastställer konsekventa definitioner för kränkningar, vilket skulle inkludera handlingar som att inte frysa pengar, inte respektera reseförbud eller vapenembargon, överföra medel till personer som är föremål för sanktioner eller göra affärer med statligt ägda enheter i länder som omfattas av sanktioner. Att tillhandahålla finansiella tjänster eller juridisk rådgivning i strid med sanktioner kommer också att bli straffbart.
Direktivet säkerställer att straffet för överträdelse och kringgående av sanktioner är avskräckande genom att göra dem till brott som ger fängelsestraff på högst fem år i alla medlemsländer.
I en resolution antagen den 29 februari, Europaparlamentet fördömer starkt mordet på Alexei Navalnyj och ger sitt fulla stöd till Julia Navalnaya i hennes beslutsamhet att fortsätta sitt arbete. Ledamöterna betonar att det fulla straffrättsliga och politiska ansvaret för hans död ligger hos den ryska staten, och dess president Vladimir Putin i synnerhet, som bör ställas till svars.
Genom att betona att det ryska folket inte kan förväxlas med den "krigshetsande, autokratiska och kleptokratiska regimen i Kreml", uppmanar parlamentsledamöterna EU och dess medlemsländer att fortsätta att visa osviklig solidaritet och aktivt stödja det oberoende ryska civila samhället och den demokratiska oppositionen.
Parlamentet kräver att EU, dess medlemsländer och likasinnade partner runt om i världen fortsätter sitt politiska, ekonomiska, finansiella och militära stöd till Ukraina som det bästa svaret på Kremls regims nuvarande förtryckande och aggressiva metoder. Ukrainas avgörande seger kan leda till verkliga förändringar i Ryska federationen, i synnerhet avimperialisering, avkolonialisering och återfederalisering, som alla är nödvändiga förutsättningar för att etablera demokrati i Ryssland.
Julia Navalnaya, änkan efter den mördade ryske antikorruptionsaktivisten Alexei Navalnyj, talade i Europaparlamentet den 28 februari.
I sitt tal anklagade Navalnaya de ryska myndigheterna, ledda av president Vladimir Putin, för att ha orkestrerat mordet på Navalnyj. Hon sa att hans offentliga mord återigen hade visat alla att "Putin är kapabel till vad som helst och att du inte kan förhandla med honom". Hon uttryckte också oro över att inga av EU:s nuvarande restriktiva åtgärder har stoppat Rysslands aggression i Ukraina.
För detta ändamål efterlyste Navalnaya mer innovativa idéer för att besegra Putins regim, både inrikes och dess handlingar gentemot sina grannar. "Om du verkligen vill besegra Putin måste du bli en innovatör (...). Du kan inte skada Putin med en annan resolution eller en annan uppsättning sanktioner som inte skiljer sig från de tidigare (...). Du har inte att göra med en politiker utan med en blodig gangster (...). Det viktigaste är människorna nära Putin, hans vänner, medarbetare och förvaltare av maffians pengar (...). Du, och vi alla, måste bekämpa detta kriminella gäng.”
Ytterligare läsning
Parlamentet uppmanar EU att ge Ukraina allt det behöver för att besegra Ryssland
EU:s sanktioner: nya regler för att slå ner på kränkningar
Ledamöterna: EU måste aktivt stödja Rysslands demokratiska opposition
Yulia Navalnaya: "Om du vill besegra Putin, bekämpa hans kriminella gäng"
Debatt 12 mars 2024: Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 21 och 22 mars 2024
Parlamentet vill ha en hårdare tillämpning av EU:s sanktioner mot Ryssland
En långsiktig lösning för Ukrainas finansieringsbehov
Europaparlamentariker att kontakta
David McALLISTER, (EPP, DE), ordförande för utskottet för utrikesfrågor
Nathalie LOISEAU (Renew, FR), ordförande för underutskottet för säkerhet och försvar
Michael GAHLER (PPE, DE), ständig föredragande för Ukraina
Andrius KUBILIUS (PPE, LT), ständig föredragande om Ryssland
Sophie in 't Veld (Renew, Nederländerna), föredragande om överträdelsen av unionens restriktiva åtgärder
Krig på Gazaremsan
I en resolution antagen den 14 mars, uppmanar parlamentsledamöterna Israel att omedelbart tillåta och underlätta fullständigt bistånd till och i hela Gaza via alla befintliga korsningar, vilket understryker det akuta behovet av snabb, säker och obehindrad humanitär tillgång.
De upprepar sitt krav på en omedelbar och permanent vapenvila för att ta itu med den hotande risken för masssvält i Gaza och den omedelbara och ovillkorliga frigivningen av alla gisslan. Internationella Röda Korskommittén måste få omedelbar tillgång till alla israeliska gisslan som hålls i Gaza för att ge dem medicinsk vård.
Det kan inte finnas några utsikter till fred, säkerhet, stabilitet och välstånd för Gaza eller för palestinsk-israelisk försoning, varnar parlamentsledamöterna, så länge som Hamas och andra terroristgrupper spelar någon roll i Gaza.
Parlamentet fördömer också starkt ökningen av extremistiska bosättarvåld och attacker från de israeliska väpnade styrkorna mot palestinier på Västbanken, attacker som redan har dödat hundratals och skadat tusentals palestinska civila. Ledamöterna fördömer starkt påskyndandet av den illegala bosättningen av palestinsk mark, vilket utgör ett brott mot internationell rätt. De är djupt oroade över risken för eskalering i konflikten, särskilt i Libanon.
I en resolution antagen den 18 januari, fördömde parlamentet på det starkaste möjliga sätt de avskyvärda terroristattacker som Hamas begått mot Israel. Ledamöterna fördömde också det oproportionerliga israeliska militära svaret, som har orsakat en dödssiffra för civila i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Israel har rätt att försvara sig inom folkrättens gränser, betonar de, vilket innebär att alla parter i en konflikt alltid måste skilja mellan stridande och civila, att attacker endast får riktas mot militära mål och att civila och civila föremål får inte vara måltavla i attackerna.
Resolutionen efterlyser också ett europeiskt initiativ för att få tvåstatslösningen tillbaka på rätt spår och betonar den absoluta nödvändigheten av att omedelbart återuppta fredsprocessen. Det välkomnar Europeiska unionen och Arabförbundets Peace Day-insats för fred i Mellanöstern, som inleddes strax innan attackerna ägde rum den 7 oktober.
Ytterligare läsning
Parlamentet uppmanar Israel att öppna alla övergångar till Gaza för humanitärt bistånd
Israel-Hamas krig: Ledamöterna kräver en permanent vapenvila under två villkor
Ledamöterna fördömer Hamas attack mot Israel och kräver en humanitär paus
President Metsola vid Europeiska rådet: EU måste förbli sammanhängande och enat
Ledande parlamentsledamöter fördömer Hamas-terroristers attack mot Israel
Europaparlamentariker att kontakta
David McALLISTER, (EPP, DE), ordförande för utskottet för utrikesfrågor
europeisk säkerhet och försvar
I två rapporter om EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, antogs den 28 februari, varnar parlamentsledamöterna för att det ryska anfallskriget mot Ukraina har utlöst en rad globala ekonomiska chocker och lagt till ett betydande destabiliserande tryck på länder på västra Balkan och det östliga partnerskapet.
De vill att EU ska reformera sin grannskapspolitik och påskynda utvidgningsprocessen, samtidigt som de främjar institutionella reformer och beslutsfattande reformer, inklusive offentliggörandet av en färdplan för framtida arbete senast sommaren 2024. Ledamöterna uppmanar EU att förbättra sin förmåga att agera i svar på, såväl som att förebygga, globala kriser.
Med konkurrens mellan USA och Kina som bakgrund är parlamentet bekymrat över den ökande relevansen av mer exklusiva samarbetsformer och betonar att traditionella multilaterala forum – i synnerhet FN och dess organ – bör vara EU:s föredragna samarbetsforum.
Med fokus på Rysslands illegala, oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina lyfter parlamentet fram den roll som Iran, Vitryssland, Nordkorea och Kina spelar för att stödja Kremls krigsmaskin. Ledamöterna säger att Rysslands krig är en del av en bredare strategi för att undergräva den regelbaserade internationella ordningen och understryker att EU kommer att fortsätta att stödja Kiev med nödvändiga militära medel för att få slut på konflikten.
Ledamöterna kräver också en ökning av och påskyndande av EU:s finansiella och militära bistånd, och betonar att Ukrainas militära seger och landets framtida integration i EU och Nato är nödvändiga för att garantera Europas säkerhet, stabilitet och hållbara fred.
Ytterligare läsning
Utrikespolitik, säkerhet och försvar: EU bör fokusera på strategiska allianser
Europaparlamentariker att kontakta
Nathalie LOISEAU (Renew, FR), ordförande för underutskottet för säkerhet och försvar
David McAllister (EPP, Tyskland), ordförande för utrikesutskottet och föredragande för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Sven Mikser (S&D, Estland), föredragande för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Utvidgning
Den 19 mars diskuterade parlamentsledamöterna i utskottet för utrikesfrågor framtiden för EU:s utvidgning med utrikesministrarna i Österrike, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Slovenien och de biträdande ministrarna eller statssekreterarna i Bulgarien, Kroatien, Cypern, Grekland och Ungern.
I 2023 årsrapport om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, varnar parlamentsledamöterna för att det ryska anfallskriget mot Ukraina avsevärt har destabiliserat länder på västra Balkan och det östliga partnerskapet. Enligt rapporten äventyrar detta EU:s säkerhet. För att komma till rätta med detta rekommenderar parlamentsledamöterna att EU reformerar sin grannskapspolitik och påskyndar utvidgningsprocessen.
I februari antog parlamentet ett betänkande som kräver institutionella och finansiella reformer för att säkerställa EU:s förmåga att ta till sig nya medlemmar. Med Ukraina facilitet, godkände den långsiktig finansiering för Ukraina för att stödja dess återhämtning och modernisering och för att hjälpa landet på vägen mot EU-medlemskap. Ledamöterna stödde också Reform- och tillväxtfaciliteten för västra Balkan att stärka EU:s partner i regionen genom att underlätta omfattande socioekonomiska reformer, stärka rättsstatens grundläggande rättigheter och påskynda dessa partners ekonomiska anpassning till EU:s standarder.
I en resolution antagen den 13 december, kallade parlamentet EU:s utvidgningspolitik för ett av de starkaste geopolitiska verktygen till dess förfogande och en strategisk investering i fred och säkerhet. Ledamöterna uppmanar Europeiska rådet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Republiken Moldavien. Förutsatt att vissa åtgärder vidtas, säger parlamentsledamöterna att anslutningsförhandlingar också bör inledas med Bosnien och Hercegovina, och Georgien bör ges kandidatstatus.
Ledamöterna betonar också att EU bör fastställa en tydlig tidsplan för utvidgningen för kandidatländerna att avsluta anslutningsförhandlingarna senast 2030. Det bör dock inte finnas någon snabb väg till medlemskap. Ledamöterna insisterar på att de så kallade Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas för att säkerställa att kandidatländer och potentiella kandidatländer visar ett konsekvent och varaktigt engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för skyddet av minoriteter och ekonomiska reformer.
Ytterligare läsning
Serbien och Kosovo måste arbeta för att eskalera situationen i norra Kosovo
Montenegros framsteg för anslutning till EU håller på att tappa fart
Parlamentet trycker på för att inleda EU-anslutningssamtal med Moldavien
Ledamöterna uppmanar EU och Turkiet att leta efter alternativa sätt att samarbeta
Ledamöterna bedömer situationen i Albanien och Bosnien och Hercegovina
Europaparlamentariker att kontakta
David McAllister (EPP, Tyskland), ordförande för utrikesutskottet
Tonino Picula (S&D, HR), föredragande om Montenegro
Nacho sánchez amor (S&D, ES), föredragande för Turkiet
Isabel Santos (S&D, PT), föredragande om Albanien
Paulo Rangel (PPE, PT), föredragande om Bosnien och Hercegovina
Lantbruk
Kommissionens förenklingspaket för jordbrukare och jordbrukssektorns bidrag till EU:s klimatmål diskuterades i två debatter med kommissionärer i jordbruksutskottet den 19 mars. Ledamöterna diskuterade med jordbrukskommissionären Janusz Wojciechowski åtgärder som kommissionen föreslår för att minska den administrativa bördan för jordbrukare. Ledamöterna diskuterade jordbrukssektorns bidrag till EU:s klimatmål med kommissionären för klimatåtgärder, Wopke Hoekstra.
Debatten med kommissionsledamot Wojciechowski följer på ett åsiktsutbyte om samma ämne som parlamentsledamöter hade med kommissionens företrädare under ett utskottsmöte den 26 februari. Länk för att se utbytet igen.
I en brev sändes den 20 februari till kommissionsledamot Wojciechowski, ordföranden för jordbruksutskottet, Norbert Lins (PPE, DE), med stöd av majoriteten av de politiska grupperna, och lade fram förslag för att ta itu med nuvarande svårigheter som europeiska jordbrukare stöter på.
En plenardebatt om hållbart och rättvist belönat EU-jordbruk ägde rum den 7 februari. Länk att se debatten igen.
Den 12 mars diskuterade parlamentsledamöterna behovet av att införa sanktioner mot import av ryska och vitryska livsmedel och jordbruksprodukter till EU och att säkerställa stabiliteten i EU:s jordbruksproduktion. Du kan se debatten här..
Europaparlamentariker att kontakta
Norbert Lins (EPP, DE), ordförande för jordbruksutskottet
europeisk ekonomisk samordning
Den 13 mars, Ledamöterna antog en resolution redogöra för deras oro och prioriteringar för nästa cykel av ekonomisk samordning mellan medlemsstaterna. De uttryckte sin oro över den ekonomiska situationen, ihållande ekonomisk osäkerhet och svag tillväxt, konkurrenskraft och produktivitet i EU.
Ledamöterna tillägger att många medlemsländer lider av strukturella utmaningar som hindrar deras tillväxtpotential och att bristen på offentliga och privata investeringar i vissa medlemsländer blockerar potentialen för socialt balanserad och hållbar tillväxt. De betonar också att tillräckliga offentliga investeringar är avgörande för att uppnå huvudmålen för reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning och för att ta itu med unionens nuvarande och framtida prioriteringar, såsom finansiering av gröna och digitala övergångar.
Ytterligare läsning
Europaparlamentariker att kontakta
René Repasi (S&D, DE), föredragande
